“Man måste visa hänsyn även om man inte tycker om dem” : vargfrågan i glesbygden

Sammanfattning: Vargen fridlystes 1966 och var i det närmaste utrotad i Sverige. Vargens återetablering är ett känsligt ämne som om och om igen skapar debatter. I valet 2010 fick rovdjurspolitiken stort utrymme i den lokala politiken, där licensjakten var en viktig fråga. Även i den senaste debatten när det kommer till vargfrågan, handlar det om licensjakten på varg. Denna debatt delar Sverige i två läger. Europeiska Unionen har kritiserat Sveriges rovdjurspolitik, särskilt när det kommer till vargfrågan.Sverige har nu två år i rad genomfört licensjakt på varg, år 2010 och 2011. Syftet med denna uppsats i statsvetenskap är att med hjälp av debatten om licensjakten på vargen i Sverige, med fokus på EU's kritik, kort undersöka orsakerna till den konflikt som uppstått mellan människa och rovdjur men även mellan Sveriges regering och EU. Detta skall även jämföras med Lipset & Rokkans teori om konfliktstrukturer, för att se vart dessa konflikter passar in. Uppsatsen kommer även att använda sig av intervjuer för att undersöka Sveriges försvar av policyn om licensjakten. Intervjupersonerna är hämtade från en glesbygdskommun, och från berörda klasser i frågan. Uppsatsen börjar med en översikt av vargen som rovdjur, över det utvalda undersökningsområdet, samt kring konflikt historiken. I undersökningsavsnittet framkommer resultatet av de intervjuer som gjorts. Det framkommer i undersökningen att konflikterna är delade utefter tre axlar i Lipset & Rokkans modell. Vad som ligger bakom dessa konflikter är i grund och botten en misstro mellan sidorna i konflikten. När det kommer till licensjakten så är den ett första steg i att skapa acceptans för vargen i våra skogar, men det finns definitivt utrymme för en kompromiss.