Omvandling och återbetalning av aktieägartillskott : Beskattningskonsekvenser och förutsebarheten

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Jönköping/IHH, Rättsvetenskap

Sammanfattning:

Magister uppsats inom skatterätt

Titel: Omvandling och återbetalning av aktieägartillskott

Författare: Christian Eklund

Handledare: Björn Westberg

Datum: 2009-12-14

Ämnesord

Aktieägartillskott, ovillkorade, villkorade, omvandling, återbetalning

Sammanfattning

Aktieägartillskott är en förmögenhetsöverföring utan formkrav från aktieägare till eget aktiebolag utan rätt till nya aktier. Det finns idag inga lagstöd kring aktie-ägartillskotten men de har alltsedan 1800-talet varit en accepterad form för att främst täcka kapitalbrist i aktiebolag. Tillskotten kan vara såväl villkorade som ovillkorade och är varken avdragsgilla för givaren eller skattepliktiga för mottaga-ren. Mottagaren redovisar tillskotten som fritt eget kapital, såvida täckning finns för det bundna kapitalet i bolaget. Skillnaden mellan ovillkorade tillskott och vill-korade tillskott är rätten till återbetalning där ovillkorade tillskott till skillnad från villkorade tillskott inte ger en återbetalningsrätt. Ovillkorade tillskott har skatte-rättsligt ansetts likna rena kapitalinsatser medan villkorade tillskott mer anses ut-göra ett lån utan säkerhet. Vid ovillkorade tillskott får tillskottsgivaren lägga till värdet av tillskottet på anskaffningsutgiften för aktierna vilket ger givaren av-dragsrätt vid exempelvis en konkurs eller överlåtelse av aktierna. Då villkorade tillskott inte redovisas som en skuld för bolaget kan återbetalning enbart ske inom ramen för utdelningsreglerna i aktiebolagslagen, härefter ABL. För att återbetal-ning sedan skall ske får avtal tecknas mellan tillskottsgivaren och eventuella övri-ga aktieägare.

I praxis har återbetalning av villkorade tillskott skatterättsligt behandlats som återbetalning av lån, om inte vissa särskilda förutsättningar förelegat. Vilka sär-skilda förutsättningar som föranleder att återbetalningen skall behandlas annor-lunda, såsom utdelning, har inte helt klargjorts. I två rättsfall från år 2009 har Re-geringsrätten, härefter RR, behandlat två likvärdiga fall olika. I båda fallen ansågs inkomstskattelagen, härefter IL, inte kunna ge stöd för att återbetalningen skulle behandlas på annat sätt än återbetalning av lån. RR ansåg dock i det ena fallet att förfarandet som möjliggjorde återbetalningen stred mot lagstiftningens syfte och att skatteflyktslagen därmed var tillämplig. I domskälen var RR otydlig i sin for-mulering vad som i det ena fallet stred mot lagstiftningens syfte och i det andra fallet inte. Enligt min bedömning borde båda fallen ha behandlats lika då lagstifta-ren i båda fallen torde ha känt till möjligheten till kringåendet. RR har genom do-marna gjort sin tidigare relativt konsekventa och tydliga praxis otydligare, vilket försämrar förutsebarheten för beskattningskonsekvenserna.

Det villkorade aktieägartillskottet är ett avtal mellan tillskottsgivaren, övriga ak-tieägare och bolaget. Då bolaget i praxis har ansetts ha en underordnad roll är vill-korade tillskott inte ett utav bolaget utgivet värdepapper, vilket medför att av-dragsrätt saknas vid konkurs. För att få möjlighet att dra av en förlust då bolaget

närmar sig konkurs, har innehavaren av det villkorade tillskottet försökt omvandla till ett ovillkorat tillskott. Omvandlingen innebär att återbetalningsrätten enligt det villkorade tillskottet efterges och att värdet på det villkorade tillskottet därmed ut-gör ett ovillkorat tillskott som får tilläggas på omkostnadsbeloppet för aktierna. I praxis har RR i flera fall fastslagit att omvandlingar av villkorade tillskott till ovillkorade, då bolaget befunnit sig på obestånd, inte ansetts innebära något ovill-korat tillskott som kunnat öka omkostnadsbeloppet för aktierna. RR har dock kon-staterat att värdet på det ovillkorade tillskottet vid en omvandling är det villkorade tillskottets värde vid omvandlingen. En fråga RR inte har besvarat är huruvida omvandlingen, trots att bolaget befunnit sig på obestånd och det villkorade till-skottet varit värdelöst, innebär en avyttring. Skatteverket, härefter SKV, har därför tidigare nekat förlustavdrag då bolag försatts i konkurs, då de ansett att varken nå-gon avyttring skett eller ovillkorat tillskott lämnats.

Under år 2009 har RR i två avgöranden fastslagit att omvandling av fordringar till ovillkorade tillskott, då bolaget befunnit sig på obestånd och fordringen ansetts värdelös, innebär att avyttring har skett trots att något ovillkorat tillskott inte an-setts ha ökat omkostnadsbeloppet. I domarna påtalar RR att omvandlingarna inne-burit att bolagets egna kapital ökat i samband med omvandlingarna då bolagets skuld minskat med fordringens belopp. Då SKV med samma grund som gällande omvandlingar av villkorade till ovillkorade tillskott, tidigare nekat förlustavdrag, har SKV:s ställningstagande nu ändrats. SKV anser att domarna gällande om-vandlingar av fordringar från år 2009 även omfattar omvandlingar av villkorade tillskott. I dag medger således SKV förlustavdrag vid omvandlingar av värdelösa villkorade tillskott då de anser att en avyttring skett. Detta trots att frågan inte har besvarats av RR. Med hänsyn till SKV:s fiskala intressen får deras tolkning av gällande rätt anses anmärkningsvärd då rättsläget fortfarande får anses oklart.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)