Värmeverket : - ett ungdomens kulturhus

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från KTH/Arkitektur

Sammanfattning: Temat för projektet är social hållbarhet, för vilken bostadssegregation har blivit en alltmer kritisk faktor, eftersom vi idag ser hur bostadsområden blir alltmer uppdelade. En uppdelning vilken inte bara är socialekonomisk, som tidigare, utan även etnokulturell. I synnerhet är den här utvecklingen  alvarlig för de unga som kommer ta med sig den in i sin framtid. Idag är det etnokulturella avståndet mellan olika bostadsområden och förorter större än någonsin tidigare. Generellt för hårt segregerade samhällen är att det är de svaga grupperna som blir mest lidande, och därmed den förlorande parten i samhället, vilket visar sig i den fragmentisering och radikalisering som sker i termer av missbruk, kriminalitet med gängbildning och allt grövre vapen och religiös extremism – allt ett tragiskt utryck för en stegrande hopplöshet och brist på framtidstro. Ett ungdomens kulturhus är tänkt att motverka denna negativa utveckling genom att låta barn och ungdomar från olika etnokulturella miljöer mötas och därmed kunna utbyta tankar och erfarenheter. Därför blir den geografiska platsen avgörande viktig. I projektet fanns redan initialt en ambition att placera kulturhuset intill en sorts gränslinje som skiljer etablerade medelklassområden från mer invandrartäta. Bredäng är ett exempel på en förort som ligger mellan medelklassområden så som Mälarhöjden, Segeltorp med flera på ena sidan om gränsen och Sätra, Skärholmen och längre ut mot allt mer invandrartäta förorter som Vårby, Vårbygård, Alby och så vidare på andra sidan om samma gräns. I Bredäng finns ett nedlagt värmeverk som ligger på en plats som vetter mot Mälarhöjden. Det kan vara en strategisk fördel för verksamheten om kulturhuset är placerat så nära medelklassområden som möjligt, för att lättare dra till sig individer från dessa områden .

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)