Inifrån, uppifrån, utifrån : Om kvinnliga socialsekreterares upplevelser av normaliserad stress och könade krav

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Centrum för socialt arbete - CESAR; Uppsala universitet/Centrum för socialt arbete - CESAR

Sammanfattning: Kvinnor är i högre utsträckning än män sjukskrivna och psykiatriska diagnoser, däribland stressrelaterad ohälsa, är den diagnosgrupp som ökat mest de senaste åren. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga socialsekreterare upplevelser sin arbetssituation, stress och könade förväntningar samt hur dessa kommer till uttryck i vardagen. Kvalitativa intervjuer utgör studiens empiri och denna har sedan bearbetats med hjälp av en tematisk analysmetod. Studiens teoretiska ramverk består av socialkonstruktionism, feministiskt perspektiv och specifikt begreppen femininitet och könade organisationer, samt krav-kontroll-stödmodellen. Ramverket har präglat såväl materialinsamling som analys. Studiens resultat tyder på att arbetssituationen är betungande till följd av en hög arbetsbelastning, begränsat handlingsutrymme, brist på vidareutveckling samt en upplevd rollkonflikt till följd av en önskan att kunna göra mer för klienterna än vad som är möjligt. Kraven inifrån, att känna ansvar för sina medmänniskor, är de som upplevs mest betungande vilket kan bero på samhällets könade förväntningar och fostrandet till omsorgsansvar. Ytterligare tyder empirin på att stress upplevs till följd av brist på kontroll i arbetet vilket dessutom kan påverka privatlivet. Däremot kan vi uttyda att socialt stöd från chefer och kollegor är den mest essentiella faktorn för att klara av den belastande arbetssituationen. Vidare visar empirin att intervjupersonerna i majoriteten av fallen har huvudansvaret för det obetalda arbetet och således arbetar dubbelt, såväl på fritiden som på arbetsplatsen. Detta för att de bland annat tar ett större emotionellt ansvar för både kollegor och klienter vilket många gånger osynliggörs på arbetsplatsen då det ses som en egenskap hos kvinnor snarare än något som de aktivt gör. Därför bör det talas om könade krav för att inte ojämlika arbetsförhållanden i det sociala arbetet ska passera obemärkta förbi.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)