Erfarenhetsåterföring från moderna utbildningsmiljöer i högstadiet

Sammanfattning: Inom de kommande åren kommer många nya skolor att byggas och renoveras. För att dessa ska fungera så bra som möjligt är det viktigt att erfarenheter från tidigare skolor samlas in och överförs, en så kallad erfarenhetsåterföring. Denna studie är en sådan erfarenhetsåterföring från tre moderna skolor i Sollentuna. Den följer en ramverksmodell framtagen av M. A. Hassanain och A. Iftikhar som kompletteras med metoden för pedagogisk gåtur; en metod där personal och elever från skolan tillsammans med forskaren diskuterar utbildningsmiljöns positiva och negativa aspekter. Det erhållna materialet från metoderna består av intervju- och gåtursanteckningar, enkätsvar och fotografier från de besökta skolorna.  Brukarna på skolorna uppskattar en god uppsyn av lärare och öppenhet för ökad trivsel och trygghet medan för öppna ytor gör att funktioner krockar och skapar trängsel och störande moment. Nischer i väggar skapar en viss avskärmning och kan gömma skåp för en känsla av mer rymd. Skogränserna fungerar inte på alla skolor och de som tar av skorna blir smutsiga, vilket även tas upp i matsalen där elever kan trampa på mat på golvet. Den fast möbleringen på skolorna uppskattas och nyttjas väl men placeringen är bristfällig på en skola. Ett stort problem i skolorna är stora fönsterpartier från klassrummen ut mot hemvister och korridorer som stör elever när folk passerar. Även dålig möjlighet till ljusavskärmning framkommer upprepande som ett problem. Många nämner att grupprum i direkt anslutning till alla klassrum är något som skulle underlätta undervisningen.  Materialet analyseras genom en kvalitativ dataanalys där två av de tre skolorna ställs mot varandra. På den tredje skola kunde inte en pedagogisk gåtur genomföras. Utöver detta presenteras sist i rapporten en sammanställning av analysen i en kunskapsmatris för varje diskussionsämne för att bistå arkitekter, verksamheter och beställare i framtiden. Studien svara på vilka erfarenheter som kan överföras och vad man bör ta hänsyn till vid utformning av skolor. Viktiga punkter så som dimensionering efter verksamhetens storlek, vuxennärvaro i gömda utrymmen, noggrann övervägning av glaspartier mellan klassrum och hemvister samt vikten av inredningsarkitekters kunskap vid val av möbler presenteras.  Slutligen tas nya ämnen från undersökningen upp för vidare forskning som är: inrymning i lokalerna, skolans installationssystem, flexibilitet, F-9 skolor, personalutrymmen, och upphandlingar av skolor.