Väsentlighetsbedömning : Hur arbetar revisorer med väsentlighetsbedömning i praktiken?

Detta är en Magister-uppsats från Karlstads universitet/Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT; Karlstads universitet/Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT

Sammanfattning:

I de företagsformer där ägarna har ett begränsat ekonomiskt ansvar ställs det särskilda krav på den information gällande företagets resultat och finansiella ställning vilken redovisas utåt. Företagets intressenter måste kunna lita på den information de får av företaget gällande dess förvaltning och dess finansiella information. För att säkerställa att informationen går att lita på har lagstiftningen ansett det nödvändigt att denna information ska granskas av en revisor. Revisorerna måste vid varje revision göra en väsentlighetsbedömning. Processen vid väsentlighetsbedömning är svår ur flera hänseenden, dels måste både kvalitativa och kvantitativa aspekter utvärderas och dels ger inte revisionsstandarden någon formell guide om hur revisorn ska implementera väsentlighetskonceptet. Vad som skall anses väsentligt är en fråga för revisorns professionella omdöme. Eftersom konceptet med väsentlighetsbedömning är svårdefinierat och bygger på en professionell bedömning anser vi att detta är intressant för närmare studier. Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera hur revisorer arbetar praktiskt gällande väsentlighet. Vi vill ta reda på vad revisorer grundar sin väsentlighetsbedömning på, samt hur de kvantitativa beloppen och de kvalitativa faktorerna tas fram. Utifrån detta har vi som delsyfte att se om vi kan identifiera några bakomliggande faktorer som kan påverka väsentlighetsbedömningen.

För att på bästa sätt uppfylla syftet med vår uppsats har vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats. Detta för att kunna tolka och förstå hur väsentlighetsbedömningen går till i praktiken. Som informationsinsamlings instrument har vi valt att använda strukturerade intervjuer för att få ökad kontroll av svarens reliabilitet och få möjlighet att ställa många frågor. Vårt val att endast intervjua ett fåtal individer medförde att den kvalitativa ansatsen föll sig naturlig. Valet av respondenter hamnade på påskrivande revisorer, vilka vi antagit har den kunskap om väsentlighetsbedömningen vilken vi vill undersöka. Resultatet av vår studie visar att bedömningen av vad som är väsentligt bör göras redan i planeringen av revisionen. Denna bedömning kan dock komma att ändras allt eftersom granskningen framskrider på grund av att yttre omständigheter gällande företaget har förändrats eller att det framkommit ytterligare information som inte fanns tillgänglig vid

planeringen. För att kunna göra en väsentlighetsbedömning krävs att revisorn fastställer en kvantitativ nivå för väsentlighet, ett så kallat väsentlighetsbelopp. Denna undersökning visar att väsentlighetsbeloppet tas fram med hjälp av beräkningsmodeller. Beräkningsmodellerna använder varierande procentsatser på olika baser, som till exempel omsättning och resultat efter finansnetto, vilka resulterar i ett intervall som hjälpmedel för revisorn i sin bedömning. Det är sedan upp till varje enskild revisors professionella omdöme att avgöra vad väsentlighetsbeloppet slutligen hamnar på. Denna undersökning styrker hypotesen om att revisorns erfarenhet påverkar väsentlighetsbedömningen i den bemärkelsen att revisorer med mer erfarenhet tenderar att använda sig av ett högre väsentlighetsbelopp.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)