Människorättskränkningar som verkställighetshinder för den europeiska utredningsordern

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: I den här uppsatsen har en konflikt mellan grundläggande EU-rättsliga värden utforskats genom en studie av den europeiska utredningsordern. Konflikten består i användandet av principerna om ömsesidigt förtroende och erkännande på straffrättens område, samtidigt som dessa principer ibland kolliderar med respekten för mänskliga rättigheter så som de definieras inom unionen. För att ge principerna om ömsesidigt förtroende och erkännande fullt genomslag skulle ett beslut om att begära en viss utredningsåtgärd från en annan stat behöva erkännas och verkställas utan någon extra prövning i den verkställande staten. För att ge mänskliga rättigheter fullt genomslag skulle å andra sidan den verkställande staten behöva göra en sådan prövning. Den här konflikten har tidigare utforskats i samband med den europeiska arresteringsordern, medan utredningsordern inte har fått samma uppmärksamhet. Det har kunnat konstateras att det finns många likheter mellan den europeiska arresteringsordern och utredningsordern, men att den senare också står inför helt egna utmaningar. Det finns nämligen stora skillnader mellan ett verkställande av ett överlämnade av en person till en annan stat, och ett verkställande av en utredningsåtgärd, så som till exempel en husrannsakan. Detta gör att den praxis som finns avseende den europeiska arresteringsordern måste behandlas med försiktighet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)