Att vårda våldsutsatta barn : En litteraturöversikt över sjuksköterskans upplevda möjligheter och svårigheter i vården

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Sammanfattning: Introduktion: Att vårda barn som blivit utsatt för våld kan leda till både emotionella och yrkesmässiga utmaningar. En av sjuksköterskans uppgift är att bedriva familjecentrerad vård, vilket kan kompliceras om en familjemedlem är den misstänkte. Sjuksköterskan har en nyckelroll i vårdandet av barnet och en unik möjlighet att agera för barnets hälsa, men dessvärre har rapporter visat på en underrapportering till Socialtjänsten från vårdpersonal.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda barn som blivit utsatta för våld i hemmet, samt att belysa möjligheter och svårigheter i att fånga upp dessa barn i vården. Metod: En deskriptiv design som baserades på kvalitativ och kvantitativ forskning. I litteraturöversikten användes totalt tio originalartiklar.  Resultat: Fem teman identifierades: att vårda våldsutsatta barn, erfarenhet är inte allt, svårigheter kring orosanmälan, sjuksköterskan är inte ensam, emotionellt påfrestande. När det framkom att ett barn blivit utsatt för våld var det svårt att vara professionell i sin yrkesroll och att bedriva en familjecentrerad vård. Sjuksköterskan blev känslomässigt engagerad på olika sätt i arbetet kring barn som far illa och stöttning från kollegor var betydande. Benägenheten att göra en orosanmälan påverkades dels av erfarenhet och av osäkerhet. Det framkom tydligt att det fanns ett behov av ökad kunskap och mer utbildning.  Slutsats: För att förbättra vården kring barn som har blivit utsatt för våld krävs mer utbildning för sjuksköterskor och tydligare riktlinjer. Men det krävs också ett stort mod och civilkurage från sjuksköterskan. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)