Särskild granskning enligt aktiebolagslagen

Sammanfattning: Uppsatsen behandlar institutet särskild granskning enligt aktiebolagslagen. Granskningsinstitutet utgör en del av vad som allmänt bukar hänföras till aktiebolagslagens minoritetsskyddsregler. Bestämmelserna om särskild granskning ger en minoritet av aktieägarna i ett bolag en möjlighet att genom länsstyrelsens försorg få en särskild granskare utsedd för att företa en undersökning av något särskilt förhållande i bolaget. Enligt förarbetena har tanken varit att granskning skall vara en extra ordinär åtgärd som tas till när det föreligger eller misstänks föreligga oegentligheter i bolaget. Aktiebolagslagens bestämmelser om granskning är ganska få och förefaller lämna en hel del oreglerat. Genom att det är länsstyrelsen som formellt utser och beslutar om en granskare skall utses, aktualiseras även en del förvaltningsrättliga regler och principer. I uppsatsen behandlas ett par av de frågetecken som finns rörande särskild granskning. Analysen av granskningsinstitutet bygger på sedvanlig juridisk metod men utöver det har över 100 beslut om granskning från landets länsstyrelser studerats. Länsstyrelsernas beslut används för att visa hur granskningsinstitutet hanteras i praktiken och till viss del som underlag för vad som kan eller bör vara gällande rätt. Det enda mer omfattande arbete som gjorts om särskild granskning är skrivet av Lindskog, vars arbete därmed varit en naturlig utgångspunkt rörande många frågor. Det har dock inte inneburit att uppsatsens slutsatser inte i ett flertal frågor avvikit från Lindskogs. Angående frågan vad föremålet för granskningen (granskningstemat) bör kunna vara, intas ståndpunkten att granskningen mot bakgrund av syftet med granskningsinstitutet endast bör kunna avse förhållanden eller åtgärder som potentiellt kan utgöra missförhållanden eller oegentligheter. Den eventuella prövningen av om det som angetts som granskningstema överhuvud är något som enligt ABL kan granskas får vara upp till länsstyrelsen att avgöra i första hand. Granskaren erfarenhet och kunskap kommer att få betydelse för hur granskaren förhåller sig till uppdraget och granskningstemat. Däremot skall granskaren inte göra någon form av tillåtlighetsprövning av granskningstemat. Granskningen får anses ske för samtliga aktieägares räkning och inte endast den eller de som påkallat granskningen. Vem som är granskarens faktiska uppdragsgivare framstår däremot som oklart. Vidare är det oklart om det faktum att ett förslag om granskning biträtts av den i lagen föreskrivna minoriteten (minoritetskvalificerats) medför att det kan ses som att bolagsstämman tagit ett beslut om granskning. Sannolikt skall det inte ses som ett beslut i formell mening av bolagsstämman. Bolaget har ingen sådan dispositions rätt över granskning som den normalt har över beslut. I förarbetena uttalas att länsstyrelsen inte skall pröva om en begäran om granskning är grundad. Detta medför i princip att så länge de formella förutsättningarna är uppfyllda skall länsstyrelsen utse en granskare. Länsstyrelsen beslutar även om vem som skall utses till granskare. Det finns vissa krav i ABL som måste vara uppfyllda för att någon skall kunna utses till granskare. Normallt skall den som minoriteten föreslagit utses om inga särskilda skäl talar emot. Som regel utser länsstyrelserna den som minoriteten föreslagit och det förefaller krävas väldigt särskilda skäl för att länsstyrelsen skall utse någon annan. ABL säger inget om hur länge ett minoritetskvalificerat förslag kan ligga till grund för ett förordnade från länsstyrelsen. Det förefaller dock orimligt att om ett förslag en gång minoritetskvalificerats kan det utgöra grund för ett förordnade av länsstyrelsen för all framtid. Vad som skall gälla som tidsgräns är dock oklart. Länsstyrelserna anger inte sällan att deras beslut skall träda ikraft omedelbart utan laga kraft. ABL ger inget stöd för att det skall vara möjligt och huvudregeln är att det krävs lagstöd för att ett förvaltningsbeslut skall kunna förordnas att träda ikraft omedelbart. RegR verkar dock anse att det är möjligt att förordna att beslutet skall träda ikraft omedelbart. Skall förordnandet träda i kraft omedelbart skall länsstyrelsen föreskriva detta särskilt. Länsstyrelsen bör vidare vara restriktiv med att förordna om ett omedelbart i kraft trädande. Om inte annat därför att beslutet kan komma att upphävas. Granskaren måste under sådana omständigheter ha rätt till ersättning för det arbete granskaren utfört. När det gäller frågan vem som under sådana omständigheter skall stå för granskarens ersättning, är det svårt att inte komma till någon annan slutsatts än att det är länsstyrelsen eller staten. En granskare kan endast begäras entledigad av samtliga aktieägare. Aktieägarmajoriteten eller bolagsstämman kan inte entlediga granskaren. Det krävs att samtliga aktieägare står bakom en begäran om entledigande för att granskaren på annat än av egen vilja skall kunna bli entledigad. Länsstyrelsen är behörig att formellt entlediga en granskare. Det följer av att länsstyrelsen eller en förvaltningsdomstol är de enda som kan upphäva ett förvaltningsbeslut. Dessutom skapar en sådan behörighet ordning och reda.