Är avgiften för aktivtförvaltade fondermotiverad? : En jämförande kvantitativ studie mellanamerikanska och svenska aktiefonder

Detta är en Master-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling; Linköpings universitet/Filosofiska fakulteten

Sammanfattning: Bakgrund: Under det senaste decenniet har fondsparandet ökat och i samband med detta har konkurrensen mellan fonderna också ökat. Aktivt förvaltade fonder har länge kritiserat för att de inte lyckas konkurrera med passiva fonder. En av anledningarna bakom detta är de höga avgifterna som aktiva fonder tar. Tidigare studier har kunnat etablera att fondens prestation och avgift kan förklaras utifrån givna karaktärsdrag. Syfte: Syftet är att kolla huruvida fondens avgift är rättfärdigad ur ett prestationsperspektiv samt även undersöka vilka karaktärsdrag hos en fond som förklarar avgift och prestation. Vidare syftar även denna studie att jämföra resultatet mellan den svenska och den amerikanska marknaden under tidsperioden 2015–2019. Metod: Det görs tre urval där ett urval inkluderarar endast amerikanska banker, ett stratiferat urval för hela den amerikanska marknaden samt ett urval som innefattar hela den svenska marknaden.Detta resultera i att 112 bankförvaltade amerikanska fonder, 225 amerikanska fonder och 52 svenska fonder analyseras. Paneldataregressioner görs för att etablera vilken påverkan de olika karaktärsdragen har på riskjusterad avkastning samt fondavgiften. Karaktärsdragen som undersöks är ålder, fondförmögenhet, aktiv risk och om fonden är bankförvaltad eller inte. Famas och Frenchs3-faktor- och Carharts 4-faktormodell används som bas för att avgöra huruvida fonderna generera en överavkastning. Slutsats: Resultatet indikerar att i Sverige är en högre fondavgift rättfärdigad då investerare kompenseras med en högre riskjusterad avkastning, medan i USA påvisas motsatsen. Det amerikanska stratifierade urvalet förklaras bättre av karaktärsdragen än det svenska urvalet.Gällande om förvaltaren är en bank visar det sig att dessa fonder presterar sämre överlag, både i USA och i Sverige. Sammanställt gick den svenska marknaden emot befintlig forskning i större utsträckning än den amerikanska. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)