Organisation av matematikstöd på några gymnasieskolor : Ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Sammanfattning/Abstract Johansson, Tina och Larsson, Catarina (2023). Organisation av matematikstöd på några gymnasieskolor: ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Denna studie har till intention att undersöka hur stödet i matematik organiseras på fem olika gymnasieskolor. Ett av gymnasieskolans uppdrag enligt styrdokumenten, är att ge elever möjlighet att nå utbildningens mål, där anpassningar och särskilt stöd måste sättas in skyndsamt om så behövs. Vi har under utbildningens gång kommit i kontakt med olika skolor och sett att stödet i matematik organiseras på olika sätt. Genom att göra undersökningen hoppas vi kunna dra slutsatser kring vad som är ett framgångsrikt sätt att arbeta med stödverksamheten och vad som kan vara viktigt att ha med sig i förändringsarbetet på vägen dit. Syftet med denna studie är att undersöka hur några gymnasieskolor idag arbetar med sin stödverksamhet, med fokus på matematik. Hur organiseras stödverksamheten vid några skolor och vilka elever får ta del av stödet? Vilka tillgängliga resurser finns vid de undersökta skolorna och hur fördelas dessa? Vilka koncept eller arbetsmetoder verkar vara mer “framgångsrika” än andra och vad är anledningen? Studien tar stöd i Systemteori, Sociokulturell teori samt ett Specialpedagogiskt perspektiv. Genom att kombinera Vygotskijs sociokulturella och Bronfenbrenners bio-ekologiska systemteori går det att upptäcka var lärande uppstår och hur det påverkar eleven. Utöver detta finns i studien även ett specialpedagogiskt perspektiv, för att kunna nå de utmaningar och organisatoriska faktorer som kan finnas på skolorna. Litteraturgenomgång och tidigare forskning anknyter till organisation och stödformer, nivågruppering, utökad tid, inkludering och lärmiljö samt framgångsfaktorer. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in med semistrukturerade intervjuer av tre skolledare, tre matematikpedagoger och en specialpedagog, på fem olika gymnasieskolor. Urvalskriteriet var att informanterna hade insyn i sin gymnasieskolas stödverksamhet, med fokus på matematik. Med undersökningsmetoden kunde vi fånga de sju informanternas inställningar och synpunkter med avseende på matematikstödets organisation, resursfördelning och utvärdering. Skolorna har till sin organisation sett väldigt olika ut. De flesta skolor hade någon form av räknestugor. Det fanns en variation av vem som var ansvarig, vilka elever och vid vilka tidpunkter stödet gavs. Utöver detta såg vi att det var vanligt att det gjordes punktinsatser och att skolorna inte alltid sammanvävde de olika stödsystemen. Ofta saknas organisatoriska faktorer som bidrar till samarbetskulturer och fungerande stödsystem. Resultatet visade att det förebyggande arbetet och samarbetsrutinerna var till stor vikt för en lyckosam och framgångsrik stödverksamhet. I studien framgick att samarbete och helhetssyn varit framgångsfaktorer i organisationen. Där det fanns specialpedagogisk kompetens användes den vid behov, ibland genom en-till-en undervisning. Det verkade inte finnas speciallärare med inriktning mot matematikutveckling på någon av de intervjuade skolorna. Utifrån kommande yrkesprofession önskar studiens författare vara en del av en helhet, där specialläraren arbetar förebyggande och som en regelbunden samtalspartner för matematikläraren. Utöver detta kan specialläraren även arbeta intensivt på gruppnivå och synas mer i verksamheten.  På så sätt går det att påverka både matematikundervisningen och att åtgärder sätts in skyndsamt, vilket enligt kap.3 5§ i Skollagen (SFS 2010:800) är en skyldighet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)