Allmänhetens syn på påföljden för grovt rattfylleri

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Umeå universitet/Polisutbildningen; Umeå universitet/Polisutbildningen

Författare: Erik Karlsson; Henrik Hägglund; [2005]

Nyckelord: Trafik och trafiksäkerhet;

Sammanfattning:

Rattfylleri är ett stort problem i Sverige ca 14000 rattfyllerister beräknas köra på våra vägar varje dag. Under hela 1980-talet var fängelsestraff den vanligaste påföljden vid grovt rattfylleri och utgjorde hela 70 % av påföljderna. Den normala strafflängden var en månads fängelse. I början av 1990-talet sjönk andelen fängelsedomar kraftigt för att sedan öka och ligga på omkring 60 %. I mitten av 1990-talet kom möjligheten för kriminalvården att låta de som fått fängelsestraff i mindre än 6 månader avtjäna sitt straff hemma med fotboja (IÖV). Användandet av dessa ökade kraftigt och 2004 verkställdes 58 % av fängelsedomarna genom IÖV. ”Det allmänna rättsmedvetandet” är ett begrepp som dyker upp bl.a. i media men även politikerna använder begreppet för att motivera ny lagstiftning. I denna rapport har vi undersökt hur påföljden för grovt rattfylleri utvecklats under de senaste 25 åren. Vi har även undersökt om ”det allmänna rättsmedvetandet” gått i linje med utvecklingen av påföljderna. I undersökningen har vi kommit fram till att ”det allmänna rättsmedvetandet” vill se strängare straff samt längre strafftider. Utvecklingen av straffen går i motsatt riktning färre får avtjäna sina straff i fängelse.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)