Optimering av kontakt med kontaktledning hos tåg: : Utplacerade massors påverkan på kontaktkraftens kvalitet

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Skolan för teknikvetenskap (SCI)

Författare: Hector Älfvåg; Jakob Lindbergh; [2019]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Detta projekt behandlar huruvida strategiskt utplacerade massor längs ett tågs kontaktledning kan förbättra prestandan i kontaktkraften mellan kontaktledningen och tågets strömavtagare, och specifikt minska fluktuationen. Det skulle innebära ett sätt att förbättra prestandan som bara kräver små modifikationer på infrastrukturen istället för att byta ut hela strukturer, som är miljömässigt och ekonomiskt kostsamt. Idén om massor som stabilisatorer kommer från andra tillämpningar, exempelvis byggnader och kraftledningar, där dessa har en positiv effekt på vibrationer och rörelse. Simuleringar i ANSYS och post-processering i MATLAB ger värden på kontaktkraften som kan kvantifieras och jämföras. Åtta olika positioner, fyra olika massor och två hastigheter testas för att ge en bild om vad som fungerar och inte. Resultaten leder till en att en del slutsatser kan dras om massornas påverkan. Det kan sägas att stora massor ger ökad effekt och en väldigt stor massa gav stor fluktuation där det testades. När det gäller hastighetens påverkan på massans effekt ger resultatet att massan, i den position som testades, påverkas lokalt mindre men globalt mer vid en lägre hastighet. Gemensamt för de placeringar av massor som hade en positiv inverkan på kontaktkraftens fluktuation var att de alla låg i slutet av spann. Massor som placerades i början eller centralt i spann hade istället negativa effekter på kontaktkraften. De praktiska begränsningarna kring att genomföra vissa av modifikationerna, exempelvis placering av massor på kontakttråden och ökat slitage, diskuteras.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)