Revisionsskandaler - en förtroendekris? : En studie om hur revisionsskandalerna har inverkat på förtroendet för revisionsbranschen

Sammanfattning: Problemdiskussion: Syftet med revision är att det granskade materialet ska kunna anses vara tillförlitligt. Trots detta inträffar revisionsskandaler som tyder på det motsatta. Åtgärder har vidtagits för att bygga upp ett förtroende för revisorer men ytterligare skandaler har uppmärksammats på den svenska marknaden, där företag begått grova bokföringsbrott utan att revisorn av olika anledningar agerat tillfredsställande, eller inte agerat alls. Dessa skandaler har bidragit till den förtroendekris för revisionsbranschen som råder i samhället. Att revisorerna klarar sig undan skandaler relativt lindrigt och därmed kan fortsätta arbeta som revisorer torde inverka negativt på förtroendet för hela branschen. Forskningsfrågor: Hur har den senaste tidens revisionsskandaler påverkat förtroendet för revisionsbranschen? Hur anser revisorerna att revisionsskandalerna har inverkat på förtroendet för revisionsbranschen? Hur har revisionsskandalerna inverkat på förtroendet för revisionsbranschen enligt banker och kunder? Vilka element är viktiga för att skapa och bevara förtroende för revisionsbranschen enligt revisorer, banker och kunder? Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur revisorer och intressenter ser på förtroendet för revisionsbranschen efter den senaste tidens revisionsskandaler och hur dessa skandaler har inverkat på förtroendet. Vidare studeras de element som revisorer, banker och kunder anser är väsentliga för att skapa och bevara förtroendet för revisionsbranschen. Metod: Studiens har genomförts med hjälp av kvalitativ datainsamling och semistrukturerade intervjuer med syfte att få djupare förståelse av det studerade ämnet. All empirisk data har samlats via intervjuer med fyra revisorer, två banker samt tre företag. Resultat och slutsatser: Studien påvisar att majoriteten av revisorerna anser att skandalerna har haft en negativ inverkan på förtroendet för revisionsbranschen. De tillfrågade bankernas förtroende för branschen har inte rubbats. De intervjuade företagen har skilda åsikter, varav två har liknande ställningstagande som bankerna. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras om att revisorerna tror sig att förtroendet har påverkats mer än vad det egentligen har. Trots att skandalerna har skett vid upprepande tillfällen ser intressenterna dessa som enskilda händelser. Ett av företagen är ett undantag, då de har förlorat pengar i en av skandalerna. Viktiga element för att skapa och bevara förtroendet för revisionsbranschen är starkt sammankopplat med revisorns personlighet samt dennes arbetssätt.