“Nu ses vi typ varannan vecka” : Skilsmässobarns reflektioner kring kontakt och umgänge med föräldrarna.

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning: Syftet med denna fenomenologiska studie är att undersöka hur individer vars föräldrar skiltsig upplever att den personliga kontakten till och umgänget med föräldrarna har förändrats,när skilsmässan skedde mellan föräldrarna i barnets tonår. Tidigare forskning inom ämnet harfokuserat på barnets hälsa och har främst varit kvantitativa undersökningar. Den personligakontakten och umgänget visade sig främst förändrats gentemot pappan, ofta till det negativadå kontakten helt brutits eller att umgänge sällan skett. För att fylla kunskapsluckan inomämnet och fördjupa kunskapen om ungdomarnas egna erfarenheter har syftet med dennastudie varit att få fram respondenternas upplevelser och minne av skilsmässans påverkan pårelationen, umgänget och den personliga kontakten med föräldrarna. Randall Collins teori ominteraktionsritualer och emotionell energi har använts som redskap i utformningen avfrågeställningarna och intervjuguiden. Det empiriska materialet består av transkribering frånkvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio individer mellan åldrarna 18–29. En öppenkodning utfördes där koderna skapades genom att tolka det insamlade materialet i sambandmed den första läsningen. Resultaten visar på att respondenterna upplevde störst förändring iumgänget och den personliga kontakten med pappan, precis som den tidigare forskningenindikerade. Relationen har för många respondenter gått från bra, till att sällan umgås ellerförlorat kontakten helt. Kontakten med pappan förändrades för många av respondenterna tillen “kompisrelation” där umgänget ofta bestod av aktiviteter. Upprätthållande av kontaktendem emellan kunde barnen uppleva som ett ansvarstagande som utgjorde en stor förändringgentemot hur det varit innan skilsmässan. Kontakten med mamman har i alla respondenternasfall varit bra och de flesta förklarar hur den efter skilsmässan blivit ännu bättre. Sättet attumgås med mamman har, till skillnad från pappan, inneburit att samtala. Många benämnersättet att umgås och kontakten som mer vardaglig där mamman är föräldern som de vändersig till när de behöver stöd. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)