Riskfaktorer och kliniska symptom vid sjukdomen PPID hos häst

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från SLU/Dept. of Clinical Sciences

Sammanfattning: Pituitary Pars Intermedia Dysfunction (PPID) är en åldersrelaterad, neurodegenerativ sjukdom hos framförallt medelålders till äldre hästar (hästar> 10 år). Prevalensen och riskfaktorerna för PPID är långt ifrån klarlagda och detta gäller även sambandet mellan kliniska fynd och diagnos. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det finns några samband mellan tänkbara riskfaktorer och symptom vid PPID. Detta har gjorts utifrån de sammanställda resultaten från remisser, som under de senaste fyra åren fyllts i i samband med provtagning för ACTH hos hästar som misstänks lida av PPID. Cirka 960 remisser har ifyllts i samband med provtagning av hästar som av djurägare eller behandlande veterinär misstänkts ha PPID. Proverna har analyserats vid Klinisk kemiska laboratoriet, Universitetsdjursjukhuset Uppsala (UDS). Totalt analyserades 955 ACTH prov, dexametasonhämningstest utfördes även på 4 av dessa hästar och på ytterligare 5 hästar gjordes enbart ett dexametasonhämningstest. Under dessa fyra år provtogs 471 (49,1%) ston, 477 (49,7%) valacker samt 12 (1,2%) hingstar. I remissen ställdes frågor angående foder och bete, foderstatens anpassning till hästens hull, fettansättning och muskelatrofi och om vilken typ av arbete hästen användes till, pälsfällning, fång samt misstanke om andra sjukdomar. Av det totala antalet hästar som provtogs för PPID hade 39,3% förhöjt ACTH, vilket i denna studien tolkades som indikation på PPID. Åldersspannet bland de provtagna hästarna var mellan 1–33år, medianen var 17år. Medianåldern hos hästar med förhöjda ACTH-koncentrationer var i denna studie 20 år, vilket överensstämmer med andra studier vilka hävdar att PPID är en åldersassocierad diagnos. De vanligast provtagna raserna var, islandshästar (222st, 23,2%), korsningsponnyer (136st, 14,2%), shetlandsponnyer (132st, 13,8%) och halvblod (110st, 11,5%). Flera kliniska tecken och anamnestiska punkter kunde associeras med en ökad risk för PPID efter beräknande av Oddskvoter (OR). Utifrån resultaten i studien visade bland annat följande faktorer en ökad OR för PPID: ponny (OR 2,98), sen pälsfällning (OR 2,69), sen fällning av pälsen på undersidan av halsen (OR 3,49), muskelatrofi (OR 1,63) samt en lägre prestationsnivå, medan exempelvis måttlig-hög träningsintensitet visade på minskad OR för PPID.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)