Hedersrelaterat våld och förtryck : En diskursanalys om hur hedersrelaterat våld och förtryck framställs i svenska morgon- och kvällstidningar

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Centrum för socialt arbete - CESAR; Uppsala universitet/Centrum för socialt arbete - CESAR

Sammanfattning: Denna studie syftar till att undersöka hur hedersrelaterat våld och förtryck framställs i svensk media. År 2002 hedersmördades den unga kvinnan Fadime – ett fall som ådrog sig stor uppmärksamhet i svenska dags- och kvällstidningar. Mot denna bakgrund analyseras i uppsatsen hur fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck framställs strax efter Fadimes död 2002, hur det framställs idag (2017–2018), och vilka likheter och skillnader det finns i framställningarna mellan de olika tidsperioderna. Artiklar från dags- och kvällstidningar undersöks utifrån Faircloughs kritiska diskursanalys med hjälp av tre analytiska verktyg: modalitet, transitivitet och intertextualitet. Resultatet i denna studie visar att de dominerande diskurserna 2002 var kulturdiskursen, den globala kvinnoförtrycksdiskursen och hedersmordsdiskursen. De dominerande diskurserna 2017–2018 var kulturdiskursen, religionsdiskursen och förtrycks- och begränsningsdiskusen. Kulturdiskurserna 2002 och 2017–2018 uppvisade stora likheter, där den viktigaste skillnaden var att diskursen 2002 fokuserade mer specifikt på den kurdiska kulturen. I studien fann vi även att en viktig skillnad mellan de två perioderna var, att hedersmordsdiskursen (2002) numera ersatts av förtrycks- och begränsningsdiskursen (2017–2018), och att religionsdiskursen fått större utrymme under perioden 2017–2018. Kvinnoförtrycksdiskursens (2002) förklaring att hedersrelaterat våld och förtryck enbart kan förklaras av ett globalt kvinnoförtryck har i nutid delvis tonats ner, även om kvinnan fortfarande inom ramen för många olika diskurser framställs som offret.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)