Synliggörandet av elevhälsoarbetet i gymnasieskolors verksamhetsplaner

Sammanfattning: Denna studie fokuserar på att granska tio gymnasieskolors verksamhetsplaner och prioriterade utvecklingsmål för året 2021. Målet med studien är att uppmärksamma och titta närmare på hur elevhälsoarbete och elevhälsans professioner lyfts fram i verksamhetsplanerna. Skolinspektionen har i granskningen “Gymnasieskolors arbete för att främja elevers hälsa” (2021) upptäckt att det hälsofrämjande arbetet ofta saknas i det systematiska kvalitetsarbetet i gymnasieskolor och att detta arbete bör prioriteras mer. Med bakgrund av fakta från Skolverkets granskning (2021) och det resultat jag kommer fram till i min studie genom att undersöka gymnasieskolors prioriterade utvecklingsmål är det förväntade kunskapsbidraget att bidra med en ökad förståelse kring hur elevhälsans kompetens planeras att tas tillvara på i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Syftet med den här uppsatsen är att förmedla en ökad kunskap om elevhälsoarbete som prioriterat utvecklingsmål i gymnasieskolans utvecklingsverksamhet. De frågeställningar jag vill besvara är: I hur stor grad är elevhälsoarbetet ett prioriterat utvecklingsområde i skolorna? Vilka likheter och skillnader finns det i de prioriterade utvecklingsområdena? På vilket sätt kan specialpedagogens kompetens tas tillvara på? Det teoretiska ramverk som använts är Peter Senges tankar om den lärande organisationen som presenteras i boken Den femte disciplinen (1995). Teorianknytningen valdes för en ökad förståelse kring skolors organisation, utvecklingsarbete och det systematiska kvalitetsarbete som är kopplat till elevhälsans arbete. Metoden av studien är genomförd som en dokumentanalys. Resultatet av studien visar att några av skolorna visserligen har elevhälsoarbete som ett prioriterat utvecklingsområde men att de i de flesta fall väljer att fokusera på andra utvecklingsområden. Några sådana exempel är att anpassa verksamheten efter rådande pandemi eller att arbeta med kollegialt lärande. Då studien endast undersöker hur elevhälsoarbetet skrivs fram behandlar den således inte de bakomliggande orsakerna till varför skolorna prioriterar sitt utvecklingsarbete på ett visst sätt. Detta är ett möjligt område att forska vidare kring i framtiden. Specialpedagogiska implikationer är att specialpedagogen ofta arbetar med skolutvecklingsfrågor och är en del i skolans systematiska kvalitetsarbete. Ett särskilt fokus ligger på om specialpedagogens kompetens tas tillvara på i utvecklingsarbetet.