Nya redovisningsregler : En studie om hur enskilda näringsidkare har påverkats av de nya redovisningsreglerna

Sammanfattning: År 2002 tog EU och International Accounting Standard Board (IASB) beslutet att alla noterade företag ska följa de internationella reglerna International Financial Reporting Standards (IFRS). Detta medförde dock att regelverket för de mindre noterade företagen blev alltför komplicerat. Därför beslutade Bokföringsnämnden år 2004, att ändra inriktningen på normgivningen och började arbetet med K-projektet. Här delas företagen in i fyra olika kategorier (K1-K4) beroende på storlek och företagsform. Företagen kan till dess att alla de viktigaste delarna i lagstiftningen trätt i kraft, välja att tillämpa reglerna inom sin aktuella kategori eller fortsätta med nuvarande regler.   Denna uppsats inriktar sig på enskilda näringsidkare som tillhör Kategori 1 och har en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor. Den 1 januari 2007 började nya redovisningsregler gälla för dessa. De nya reglerna innebar bland annat att enskilda näringsidkare kan välja att upprätta ett så kallat förenklat årsbokslut.   Vi har intervjuat en revisor och fem redovisningskonsulter för att undersöka vad de nya reglerna har haft för inverkan på företagarnas redovisning och om det verkligen blivit en förenkling för dem. Resultatet av vår undersökning och respondenternas uppfattning om utvecklingen på detta visar att reglerna inte haft så stor genomslagskraft. Möjligtvis kommer reglerna att användas för nystartade verksamheter. Företag som varit verksamma under en längre period och dessutom inte sköter sin redovisning själva, kommer förmodligen inte använda förenklat årsbokslut i någon större utsträckning då man vill ha en rättvisande bild av företaget och då behöver något att jämföra med från föregående år.   De nya reglerna uppfattas som en försvåring, i synnerhet för de allra minsta företagen som inte förut behövt upprätta ett årsbokslut. Vi tror att anledningen till denna inställning är en kombination av okunskap, attityd, bekvämlighet och i vissa fall svårigheter att tolka regelverket. Det uppfattas också som krångligt att byta regelverk om ett redan väl fungerande system finns verksamheten.