Barn som bevittnat våld i nära relationer : En intervjustudie om hur åklagare och poliser resonerar kring att höra barn som upplevt våld

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen har varit att belysa problematiken och behovet av svensk forskning gällande lagstiftning, berörda myndigheter samt åklagare och polisers diskurser kring förhör med barn som har bevittnat våld i nära relationer, respektive psykologiska aspekter på barns upplevelser av förhör, samt hur barn kan påverkas av förhör. Att bevittna närståendes grova misshandel eller död, har traumatiserande verkan oavsett anknytningsmönster. Barns bevittnande av våld i nära relationer definieras som ett område för traumaforskning samt som psykisk och känslomässig misshandel vilket kan ge samma följder, eller värre, som när barn utsätts primärt för fysiskt våld – med verkningar i ett livslångt perspektiv. Tematisk analys av semistrukturerade intervjuer med åklagare och poliser har genomförts rörande deras erfarenhet av fall där barn bevittnat våld. Frågor för arbetet har varit hur åklagare och poliser ser på förhör med barn, hur man uppfattar barn i förhör, hur man beslutar och resonerar om förhör med barn, hur man förhåller sig till barnets bästa. Det händer fortfarande att man missar att uppmärksamma och dokumentera att barn bevittnat våld i de viktiga handlingar som behövs för att barnet ska kunna få rätt till brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten.