Elevers föreställningar om fantasi : och hur de använder sig av fantasin för att lösa uppgifter i ämnena teknik och bild

Sammanfattning: Examensarbetet undersöker hur elever använder fantasin när de får en bilduppgift i ämnet bild och när de får en ritningsuppgift i ämnet teknik. Studien är utförd på elever i årskurs sex. Studien undersöker hur eleverna skapar inre bilder utifrån sina erfarenheter och använder sin fantasi för att lösa konkreta skoluppgifter. I studien studeras elevernas behov av lånad erfarenhet som läraren tillhandahåller, de medierade verktyg som eleverna använder samt pedagogikens framgång när undervisning sker i elevernas proximala utvecklingszon. Stort fokus i studien ligger på att synliggöra när eleverna uppleverar att de är i sin fantasi och hur de gör för att använda sig av sin fantasi.  Syftet med studien är att identifiera och beskriva elevers användning av fantasi för att lösa uppgifter i ämnena bild och teknik samt elevernas föreställningar om vad fantasi är för något.  Metoden som använts är observationer och intervjuer, vilka dokumenterades med anteckningar, inspelningar och transkriptioner. Elevernas uppgiftsresultat i form av bilder har också samlats in. Materialet har sedan analyserats kvalitativt utifrån ett sociokulturellt perspektiv.  Utfallet av de snarlika uppgifterna i ämnet bild och teknik visar upp både likheter och olikheter. Elevernas inställning, förförståelse och erfarenheter skiljer sig åt mellan ämnena. En del elever har haft lättare för att använda fantasin i teknikuppgiften andra i bilduppgiften.  Genom elevernas bildarbeten och vid intervjuerna har denna studie synliggjort en del av de komplexa kognitiva processer som pågår i barns hjärnor när de använder sig av fantasi.   Eleverna har rika erfarenheter av verkligheten som dissocieras och sätts samman till nya associationer som realiseras i bilder som ger ny input till fantasin som ger nya associationer och ökad motivation att jobba vidare med sina bilder. När deltagarna sedan berättar om denna till största delen ordlösa process visar de på stor insikt om hur deras egen fantasi fungerar.  Resultatet visar på att den scen som pedagogen sätter upp är avgörande för om eleverna kommer att använda fantasin för att utföra skoluppgiften eller inte. Eleverna själva är relativt omedvetna om pedagogens roll för det resultat de skapar. De elever som gått in i sin inre värld och med fantasins hjälp skapat bilder upplever att bilderna kommer från dem själva. En del elever har haft svårare för att gå in i sin inre fantasivärld, när de i högre grad försökt tolka pedagogens förväntningar på vad som leder till ett bra betyg.    Nyckelord: fantasi sociokultur ämnesdidaktik bild mellanstadium grundskola bildpedagogik ritning låtsaslek bilddidaktik fri lek barn elever kreativitet kognition utveckling