Ett särskilt hedersbrott - En problematisering av förslaget om ett hedersbrott utifrån straffrättsliga principer om kriminalisering

Sammanfattning: Regeringen vill med hårdare tag bekämpa hedersrelaterad brottslighet och menar att införandet av ett särskilt hedersbrott är ett sätt att ytterligare markera att sådant våld och förtryck är oacceptabelt. Regeringen gav därför i juli 2019 en särskild utredare i uppdrag att analyser och ta ställning till en särskild straffbestämmelse som uttryckligen tar sikte på hedersrelaterat våld och förtryck. Utredningen presenterades i oktober 2020 och fick namnet SOU 2020:57 Ett särskilt hedersbrott. Vid kriminalisering ställs flera centrala principer upp för lagstiftaren att förhålla sig till. Principerna är inga absoluta krav och lagstiftaren kan således kriminalisera ett beteende trots att några eller flera av principerna inte anses uppfyllda. För lagstiftaren att gå emot principerna utan att presentera någon särskild orsak riskerar dock påverka hur man ser på bestämmelsens lämplighet som grund för straffansvar. I uppsatsen ställs det förslagna hedersbrottet mot principerna om intresse, skada och effektivitet, mina överväganden och reflektioner presenteras i en utvärdering av hedersbrottet. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett komplext fenomen som på flera grunder skiljer sig från annat våld i nära relationer. För ett svenskt vidkommande kan fenomenet inte längre ses som främmande, men det innebär inte att det är enkelt att hantera. Uppsatsen presenterar bl.a. hur svårt det är att med svenska straffrättsliga principer komma åt hedersbrottslighetens kollektiva uppbyggnad. Detta påverkar framförallt hur man bedömer hedersbrottets förväntade effektivitet. Det finns flera omständigheter kring hedersbrottets konstruktion och uppbyggnad som gör att jag ställer mig kritisk till bestämmelsens möjligheter att uppfylla sitt syfte, att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Hedersbrottet kommer troligen vara svårt att tillämpa och därför få endast en symbolisk funktion utan någon verklig effekt. Att införa sådan lagstiftning riskerar resultera i att allmänheten förlorar förtroendet för lagstiftaren och deras möjlighet att bekämpa ett oönskat beteende.