Manligt och kvinnligt samt förekomsten av andra nationer i svenska historieböcker

Sammanfattning: Syftet med arbetet är att undersöka hur stor plats kvinnor och män samt andra länder än Sverige har fått i historieläroböcker och historieundervisningen för grundskolans tidigare år. Vi undersökte böcker från fyra olika årtionden, 1960-, -70, -80 och 2000- talet. En viktig del av undersökningen blev att titta på hur ofta de olika läroböckerna tog upp pronomen som syftade på kvinnor och hur många gånger det förekom pronomen som syftade på män. På samma gång ville vi se hur de olika könen framställs och om där finns någon skillnad dem emellan. I undersökningen kring andra länder ville vi få fram hur ofta de togs upp och i vilka sammanhang detta sker. En central del av analysen var att se om de olika läroböckerna skilde sig åt. Huvudresultaten är att det har skett en förändring när det gäller genus, genus i form av män och kvinnor, i läroböckerna. Detta kan man se genom att det har förekommit en ökning av kvinnliga pronomen från bok till bok. Denna förändring är inte så stor mellan de tre första böckerna men i boken som ligger närmast i tiden kan man se en relativt stor ökning i förhållande till de andra. Resultatet av undersökningen kring olika länder blev inte den samma som i undersökningen av manligt och kvinnligt. Här har det inte förekommit någon förändring i läroböckerna; andra länders historia får inte något större utrymme i någon av böckerna.