Hackern som skurk och hjälte : Bilden av nätaktivistgruppen Anonymous i Dagens Nyheter, New York Times och The Guardian

Sammanfattning: Denna studie syftar till att undersöka hur gestaltningen kring nätaktivistgruppen Anonymous rapporterades kring i Dagens Nyheter, The New York Times, och The Guardian mellan 2008-01-16 och 2015-03-30. Studien bygger främst på en kvantitativ innehållsanalys men har även en mindre kvalitativ del där en exempeltext från varje tidning har analyserats. Syftet med studien är att undersöka hur medier rapporterar kring, och gestaltar grupper som saknar traditionell hierarki. De frågeställningar som besvaras är följande: Hur tenderar artiklarna att gestaltas i form av språk och valens, och skiljer det sig mellan tidningarna? Vilka källor och aktörer tas med i artiklarna? Är artiklarna skrivna av egna reportrar eller externa nyhetsbyråer och skiljer det sig något mellan tidningarna? Studien utgår från den sociala konstruktionsteorin som Stuart Hall definierade den. Samt framingteorin med definitioner av Erving Goffman och Robert Entman. Den senare i samband med förklaringarna av Jostein Gripsrud, Stuart Hall, Martin Conboy, och Adam Shehata. I motsats till författarnas förförståelse visade studien att artiklarna var neutralt gestaltade. Språkbruket var likväl neutralt. Anonymous i koppling med andra var vanligast både som källa och aktör. Både The Guardian och Dagens Nyheter var neutrala i sina val av frames, men The New York Times var negativ i majoriteten av artiklarna. Nästan samtliga artiklar var helt eller delvis skrivna av en namngiven skribent, vilket tolkades som att de var skrivna av tidningarnas egna reportrar. Tidigare forskning pekar på att Anonymous aktiviteter går att klassa som civil olydnad, men studien visar att de tre utvalda tidningarna inte nödvändigtvis gestaltar dem på det sättet.