From "thoughts and prayers" to change in structural layers? En kvalitativ fallstudie om aktivismen som följde skolskjutningen i Parkland, Florida, USA.

Sammanfattning: Studiens syfte är att analysera och förstå hur överlevande ungdomar från skolskjutningen i Parkland, Florida, 14 februari 2018, använder strategisk kommunikation i sin aktivism i försök att förändra samhälleliga strukturer kring den amerikanska vapenlagstiftningen. Ungdomarna startade rörelsen ”Never Again” vars kommunikativa strategier och retoriska medel studeras under tidsperioden 14/2 – 24/2 2018. Studien är en kvalitativ fallstudie med netnografi och retorikanalys som analysmetoder. Studiens empiriska material består av tweets från fyra ungdomars Twitterkonton samt nyhetsartiklar från tre engelskspråkiga nyhetskällor. Empirin analyseras abduktivt genom ett teoretiskt ramverk bestående av resonemang kring begreppet digital aktivism samt hur det kan förstås utifrån relevanta teorier för fallet, däribland struktureringsteorin, opinionsbildning, det hybrida mediesamhället, den sociala medielogiken samt retoriska motståndsstrategier. Analysens resultat visar att Never Again-rörelsen utmanar maktstrukturer genom kommunikativa strategier och retoriska medel, vilka syftar till att utnyttja det hybrida mediesystemet, åberopa demokratiskt ansvar, bygga legitimitet och trovärdighet samt utmåla NRA som gemensam fiende. Kommunikationen anpassas efter kontextuella faktorer och tajming, vilket skapar opinionsbildning som stärker rörelsens makt och leder till en position som drivande aktör i vapenlagsdebatten. Då aktivismen får stort medhåll av allmänheten samt påverkar politik, traditionella medier och företag, kan en början till strukturell förändring tydas kring den amerikanska vapenlagstiftningen.