Upplevd känslighet mot födoämnen : En kvantitativ enkätundersökning bland individer från 15 års ålder

Sammanfattning: Bakgrund Födoämneskänslighet är ett växande samhällsproblem och har ökat internationellt de senaste åren samt tenderar att fortsätta öka. Det finns även en ökad trend i samhället där folk väljer att äta mjölk- och glutenfri mat. Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka förekomst av upplevd födoämneskänslighet hos individer från 15 års ålder i Sverige, även identifiera eventuella skillnader i förekomst beroende på kön, ålder, utbildning och boendeformer med fokus på födoämnena laktos, mjölkprotein och gluten. Två ytterligare syften var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan andelen som rapporterade upplevd födoämneskänslig respektive diagnostiserad födoämneskänslighet och deltagarnas upplevelse av tillgänglighet och variation gällande ersättningsprodukter. Metod Kvantitativ undersökningsmetod med bekvämlighetsurval användes där en webbaserad enkät skickades ut via Facebook. Dataanalys gjordes med IBM SPSS statistics 24 där chitvåtest, Kruskal-Wallis test och Mann-Whitneys U-test användes med en signifikansnivå på <0,05. Resultat Totalt insamlades 173 svar. Kvinnorna upplevde födoämneskänslighet i större utsträckning än män (p=0,006) även mot laktos (p=0,040) respektive mjölkprotein (p=0,020). Det fanns en skillnad mellan deltagarna som upplevde känslighet och de som hade en fastställd diagnos (p<0,001). Det fanns en tendens att de äldre deltagarna upplevde känslighet mot mjölkprotein i större utsträckning än de yngre deltagarna (p=0,050). Ingen signifikant skillnad gällande utbildning fanns. Jämförelser mellan de olika boendeformerna upptäckte ett antal signifikanta skillnader för känslighet mot de olika födoämnena. Slutsats Kvinnor upplever födoämneskänslighet i större utsträckning än män, samma resultat gällde specifikt för födoämnena laktos och mjölkprotein vilket överensstämmer med tidigare forskning. För de andra demografiska grupperna var resultaten inte i enlighet med tidigare studier. Gällande ersättningsprodukter visade resultatet att det kan finnas en efterfrågan på ökad variation, men fler studier krävs för att veta inom vilka områden variation eventuellt saknas.