Erfarenheter från användning av sekantpålning som stödkonstruktion : Fallstudier från projekt i Sverige

Sammanfattning: Målet med rapporten är att redovisa erforderliga maskiner, personal och erfarenhetsdata för sekantpålning. Detta kan utnyttjas vid jämförelse med andra pålningsmetoder av företag.   Sekantpålning används som en stödkonstruktion, vars uppgift är att stötta jordmassor vid schakt. De positiva egenskaperna med denna är en bidragande faktor till ett ökat utnyttjande av metoden. Genom att uppnå lägre vibrationsnivåer och minimera grundvattensänkning får metoden ett ökat mervärde. Sekantpålningsmetoden används i större utsträckning utomlands och det är först nu den börjar brukas i Sverige. Genom att Trafikverket har godkänt sekantpålning som en permanent konstruktion, kan metoden bryta ny mark i Sverige. Sekantpålningsmetoden i sig påverkas ej av det svenska mark- och klimatförhållandet. Det är den teknik som man utnyttjar vid sekantpålningen, som påverkas av de geologiska och hydrogeologiska förutsättningarna. Mark som består av rikligt med stenblock eller varierande sten storlekar bör man använda CSP-tekniken med foderrörsborrning. Tekniker som inte klarar av dessa markförhållanden är CFA och CAP, som istället utnyttjar en augerborr. Dessa tekniker utnyttjas när marken består av fastlera eller friktionsjord, vilket gör arbetet för augerborren betydligt lättare än om marken består av stenblock.   Slutsatsen i rapporten visar att sekantpålning är det dyrare alternativet och att metoden inte kan konkurrera med de mer konventionella stödkonstruktionerna ur kostnadssynpunkt. För att sekantpålningen ska vara fördelaktig måste metoden ses ur ett större perspektiv och hänsyn tas till omgivningspåverkan och markförhållanden. På så sätt kan ett mervärde skapas. Metoden lämpar sig väl i innerstadsmiljö med närliggande byggnader, då buller och vibrationer är en påverkande faktor. Projekt som har utnyttjat sekantpålningsmetoden har varierande kostnader, då de har använt olika sekantpålningstekniker. Vid Norra länken 12 och 22 tillämpades CSP-tekniken som hade en kapacitet till att göra 2,5 pålar per dag till en kostnad av 11.500 kr/m². Vid Bargers plats i Malmö tillämpades CFA-tekniken till en kostnad av 2.500 kr/m². Vid Folkungagatan i Stockholm användes CAP-tekniken till en kostnad av 4.500 kr/m². Metoden har både för och nackdelar. Fördelarna är att metoden är flexibel vilket innebär att den kan anpassas efter önskad geometri. Metoden bidrar till mindre vibrationer som i sin tur minimerar risken för sättningar. Nackdelarna är att sekantpålning är dyrare än konventionella stödkonstruktioner p.g.a. att metoden är tidskrävande. Vid sekantpålning som permanent stödkonstruktion görs efterspänning av ankarstag som är tidskrävande. I rapporten presenteras byggprojekt där sekantpålning använts. Projekt som redovisas i rapporten är Odenplan station, Spjutmo kraftstation, Norra länken 12 och 22, Bagers plats och Folkungagatan.