Hur förhåller sig eventuellt uppsåt till hjälplöst tillstånd? - En analys av det eventuella uppsåtet enligt gällande svensk rätt utifrån Tumbafallet.

Sammanfattning: Mål B 4646-03 från högsta domstolen, eller det s.k. Tumbafallet, handlade om huruvida tre män, den 16 februari 2003, grovt utnyttjat en kvinna sexuellt genom att otillbörligt utnyttja att hon befann sig i ett hjälplöst tillstånd. I tingsrätten friades männen då varken kvinnans hjälplösa tillstånd, männens insikt om detta tillstånd eller det otillbörliga utnyttjandet därav kunde styrkas. Hovrätten ansåg att kvinnan visserligen var i ett hjälplöst tillstånd, men friade männen på grund av deras bristande insikt om detta. Riksåklagaren överklagade domen den 1 december 2003 och yrkade att männen åtminstone hade haft eventuellt uppsåt i förhållande till det hjälplösa tillståndet. En rättslig prövning om eventuellt uppsåt har aldrig tidigare gjorts i sexualbrott och hur eventuellt uppsåt förhåller sig till ett gärningsmoment som hjälplöst tillstånd är därmed helt outrett inom svensk rätt. Den 4 maj 2004 kom högsta domstolens avgörande. De tilltalade friades från brott då högsta domstolen bedömde att målsäganden inte befann sig i ett hjälplöst tillstånd och ansvar för sexuellt utnyttjande förelåg därför ej. Frågan om hur eventuellt uppsåt förhåller sig till hjälplöst tillstånd prövades aldrig. Syftet med denna uppsats är dels att undersöka om eventuellt uppsåt är en del av gällande svensk rätt, dels att ta reda på hur eventuellt uppsåt skall användas i förhållande till gärningsmoment och slutligen att utifrån detta analysera Tumbafallet för att undersöka hur det eventuella uppsåtet förhåller sig till en gärningsomständighet som hjälplöst tillstånd. Uppsatsen består av två delar. I den första delen redogör jag för den tilltalades rättssäkerhet enligt europakonventionen och svensk lag samt för den svenska uppsåtsläran med fokus på det eventuella uppsåtet. I denna del svarar jag även på mina två första frågeställningar. Jag kommer fram till att eventuellt uppsåt är gällande svensk rätt, trots att formen innefattar vissa brister, och att eventuellt uppsåt i förhållande till en gärningsomständighet skall användas på samma sätt som vad gäller eventuellt uppsåt i förhållande till en brottseffekt, dvs. genom en prövning i två led, där det andra ledet innefattar ett hypotetiskt prov. Den andra delen av min uppsats handlar om brottet sexuellt utnyttjande enligt 6 kap. 3 § brottsbalken och då särskilt rekvisitet hjälplöst tillstånd. Även sexualbrottsutredningens förslag på ny utformning av detta brott redovisas. När jag redogjort för Tumbafallet analyserar jag fallet genom att utföra en prövning i två led för att svara på min sista frågeställning om hur det eventuella uppsåtet förhåller sig till hjälplöst tillstånd i detta fall. Slutsatsen är att eventuellt uppsåt är gällande rätt och att det är möjligt att pröva denna uppsåtsform i förhållande till ett hjälplöst tillstånd. Då bevissvårigheterna är stora är det dock viktigt att få entydiga regler för hur eventuellt uppsåt skall användas för att inte kravet på förutsebarhet skall hotas och för att prövningen skall kunna genomföras på ett konsekvent och korrekt sätt.