Bilden av drottning Kristina i tryckta och digitala läromedel för årskurs 4–6 i historia : En läromedelsanalys kopplat till historiemedvetande

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier; Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka hur läromedel i historia framställer drottning Kristina. Två frågeställningar är centrala i studien: ”Hur framställs drottning Kristina i de utvalda läromedlen i förhållande till de perioder i hennes liv som analyseras?” samt ”Finns det skillnader i hur drottning Kristina framställs i de analyserade läromedlen och vari består i så fall dessa skillnader?”. För att behandla frågeställningarna valdes läromedelsanalys som metod. Materialet i studien är läromedel i historia för årskurs 4–6. Studien utgår från ett utvidgat läromedelsbegrepp och innefattar därför både tryckta och digitala läromedel. Materialet består av 12 läromedel, varav 4 av dessa är digitala. Samtliga läromedel inom studiens område bidrar med kunskap till studiens syfte. Historiemedvetande tillämpas som teoretiskt perspektiv. Historiemedvetande ses också som en tolkning av sammanhangen mellan dåtid, nutid och framtid. Ytterligare ser studien historiemedvetande som ett identitetsskapande begrepp, vilket innebär att en persons historiemedvetande påverkar identitetsutvecklingen. Läromedlen har analyserats utifrån Ammerts analysmodell som synliggör vilken framställningstyp innehållet i ett läromedel har. Framställningstyperna är konstaterande, förklarande, reflekterande/analyserande och normativ. Läromedlen har delats upp utifrån olika perioder i drottning Kristinas liv. Perioderna består av 1. Barndom och uppväxt, 2. Skildring av Kristinas tid som regent och 3. Drottning Kristinas abdikering och fortsatta liv. Resultat och analys synliggör vilket innehåll om drottning Kristina som framställs samt hur detta innehåll förmedlas. Studiens resultat bidrar till en medvetenhet om hur drottning Kristina framställs i de analyserade läromedlen och vilka skillnader som finns mellan dem. Resultatet visar att de analyserade perioderna i drottning Kristinas liv skiljer sig mellan läromedlen, samtidigt som vissa likheter går att urskilja. Samtliga framställningstyper förekommer i olika läromedel. De vanligaste framställningstyperna är konstaterande och förklarande. Sammantaget visar studien att läromedlen erbjuder olika kunskapsstoff och framställer innehållet på olika sätt. Detta innebär att läromedlen erbjuder eleverna olika historiemedvetande.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)