AKTIV FÖRVALTNING : En undersökning av fonders riskjusterade avkastning, persistens i fonders prestationer och sambandet mellan graden av aktiv förvaltning och fondernas överavkastning

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: I dagens premiepensionssystem finns det två typer av aktiefonder, dels indexfonder och dels aktivt förvaltade fonder. Denna studie undersöker om aktivt förvaltade Sverigefonder och tillväxtmarknadsfonder lyckas uppnå en högre riskjusterad avkastning än valt jämförelseindex, om de aktivt förvaltade fonderna uppvisar persistens i sina prestationer och om det föreligger ett samband mellan graden av aktiv förvaltning och fondernas riskjusterade avkastning. Studien undersöker 38 Sverigefonder och 43 tillväxtmarknadsfonder under åren 2007-2013. Som mått på den riskjusterade avkastningen används i denna studie Jensens alpha, Sharpe-kvot och Treynor-kvot. För att undersöka persistensen har två olika varianter av contingency tables använts för att mäta persistensen både på kort och lång sikt. Sambandet mellan graden av aktiv förvaltning och riskjusterad avkastning har undersökts med hjälp av en regression där 1-R2 används som den oberoende variabeln och Jensens alpha som den beroende variabeln. Resultatet från studien visar att varken de aktivt förvaltade Sverigefonderna eller de aktivt förvaltade tillväxtmarknadsfonderna sett över hela perioden lyckas nå en högre riskjusterad avkastning än index. Sett till enskilda år lyckas både Sverigefonderna och tillväxtmarknadsfonderna nå en högre riskjusterad avkastning än jämförelseindex. Av resultatet framgår det vidare att Sverigefonderna tenderar att överprestera index när det föreligger högkonjunktur och underprestera index när det är lågkonjunktur i ekonomin. Tillväxtmarknads- fondernas prestationer är dock inte lika konjunkturberoende som Sverigefondernas. Varken Sverigefonderna eller tillväxtmarknadsfonderna uppvisar någon persistens i sina prestationer på lång sikt. På kort sikt uppvisar både Sverigefonderna och tillväxtmarknadsfonderna persistens i sina prestationer under enstaka tidsperioder. När det gäller sambandet mellan den riskjusterade överavkastningen (Jensens alpha) och graden av aktiv förvaltning (1-R2) sett över hela perioden föreligger det för Sverigefonderna ett negativt samband medan tillväxtmarknadsfonderna uppvisar ett positivt samband. Sett till enskilda år varierar sambandet både för Sverigefonderna och tillväxtmarknadsfonderna mellan att vara positivt och negativt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)