Planerade läkarbedömningar för patienter med KOL och samsjuklighet i primärvården : Fallstudie av ett förbättringsarbete på en vårdcentral

Sammanfattning: På den studerade vårdcentralen fanns ett behov av rutiner för läkaruppföljning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) med syfte att förbättra deras sjukdomskontroll. Tidigare studier och erfarenheter visade att KOL ofta förekommer samtidigt med andra sjukdomar och frågeställningen om KOL och andra sjukdomar ska bedömas var för sig eller vid samma läkarbesök kom upp. 16 patienter kom på läkarbesök till någon av sju inkluderade läkare där hälften av patienterna skulle få enbart KOL uppföljt och andra hälften både KOL och en eller flera andra kroniska sjukdomar. Vad som gjorts under besöken jämfördes med gällande checklistor för respektive sjukdomar. Patienternas och läkarnas upplevelser av besöken och önskemål om uppföljning i framtiden sammanställdes utifrån individuella intervjuer för patienterna och fokusgrupper för läkarna. Bedömningar av multisjuklighet visade sig vara svårt och några läkare använde flera checklistor medan andra inte använde checklistor alls eller i liten utsträckning. Antalet kontrollerade punkter sjönk för alla sjukdomar sammanräknade när flera sjukdomar sambedömdes men minskade mer för KOL än för alla sjukdomarna sammanräknade. Intervjudata styrkte att KOL ofta nedprioriteras till förmån för andra samtalsämnen. Både patienter och läkare kände sig trygga med att specialistsjuksköterskorna gör bra bedömningar och en extra ansträngning bör göras för att se till att alla patienter får kontakt med dem, inte minst för att de höll telefonkontakt med sina patienter under COVID-19-pandemin. Vikten av det parallella arbetet med listning på fast läkare lyftes fram av både patienter och läkare och en idé om att erbjuda patienter med multisjuklighet flera personcentrerade snarare än sjukdomscentrerade årskontroller hos samma läkare, kom fram. Hur läkarbedömningarna ska planeras framöver, behöver diskuteras vidare på arbetsplatsen men troligen finns inte ett sätt som passar alla patienter, läkare och situationer.