När mord blir underhållning

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Sociologi

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur brottsnarrativet utformas i true crime-poddar. Uppsatsens utgångspunkter är att besvara frågorna: Hur skildras offer och förövare? Hur används narrativa tekniker? Vilka emotioner urskiljs och hur används de? Studien genomförs med bakgrund i true crime-poddars framväxt de senaste åren, då tidigare forskning påvisar att dessa har en stor påverkan i samhället. Narrativa metoder tillämpas på tre utvalda true crime-poddar. Materialet analyseras därefter utifrån Christies (1986) definitioner av ideala offer och förövare, Gregorious (2011) analys om narrativ av seriemördare, Johanssons (2005) teorier och begrepp om narrativ, Wykes (2001) forskning om narrativ inom media och Kotisovas (2019) studie om emotioner i journalistik. Slutsatserna utifrån de tre frågeställningarna är sammanfattningsvis att vissa av offren som skildras i poddarna överensstämmer med Christies ideala offer medan andra inte får legitim offerstatus. Detsamma gäller för de skildrade förövarna där även några av Gregorious narrativa tekniker kan urskiljas. Ett flertal tekniker utifrån Johanssons narrativa teorier används i återberättandet. Användningen skiljer sig poddarna emellan och det antas bero på organisatoriska och innehållsmässiga faktorer. Emotioner förekommer i samtliga podcasts men i varierande utsträckning och uttrycks av olika aktörer. Förekomsten av emotioner kan emellertid vara betydelsefull för att skapa engagemang för fallen som behandlas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)