Meningsrepetition som mått på arbetsminne och språkliga förmågor hos femåriga barn

Sammanfattning: Meningsrepetition har länge använts som ett test både för arbetsminne och språklig förmåga. Trots att meningsrepetition används som test i många sammanhang finns det delade meningar om vad meningsrepetition egentligen mäter. Vårt huvudsakliga syfte med studien var att undersöka hur femåriga barns förmåga att repetera meningar är relaterad till olika aspekter av arbetsminnet (fonologiskt korttidsminne och komplext arbetsminne) samt olika språkliga förmågor (meningsförståelse, expressiv grammatik och lexikal förmåga). Eftersom både enspråkiga och flerspråkiga barn ingick i studien ville vi dessutom ta reda på vilken betydelse flerspråkighet har för resultaten på de olika testen. Vi var även intresserade av att undersöka vilka typer av fel barn gör vid meningsrepetition och vilka egenskaper som gör en mening svår att repetera. I studien medverkade 50 femåriga barn. Barnen testades med följande sex test: Meningsrepetition, Nonordsrepetition, CLPT satsifyllnad, TROG, Gramba samt Auditiva analogier. Resultaten visar att det fanns signifikanta samband mellan Meningsrepetition och samtliga övriga test. Det starkaste sambandet fann vi mellan Meningsrepetition och Auditiva analogier. Vid statistisk kontroll för flerspråkighetens betydelse för sambanden var det Nonordsrepetition som korrelerade starkast med Meningsrepetition. Vår tolkning är att det fonologiska korttidsminnet är viktigt vid meningsrepetition men att det även krävs språkliga förmågor. Analysen av felsvaren på Meningsrepetition visade att omkastning av ett eller flera ord var det vanligaste felet. Därefter följde utelämning, substitution och sedan inskott. De meningar som var svårast att repetera var långa och grammatiskt komplex.