Låneförbudens ändamålsenlighet : En bolagsrättslig analys av 17 kap. och 21 kap. ABL, med fokus på borgenärsskyddet

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Filosofiska fakulteten; Linköpings universitet/Affärsrätt

Sammanfattning: Sammanfattning I denna uppsats görs en undersökning av reglerna i 17 kap. och 21 kap. ABL. Undersökningen resulterar i en bedömning ifall reglerna är ändamålsenliga för ett av dess syften; att skydda ett bolags borgenärer. Uppsatsen är främst en bolagsrättlig analys, men utgör även ett beaktande av skatte- och redovisningsrättsliga delar. Vid tillämpningen av dessa regler finns en viss problematik, vilken utgör, dels hur reglerna ska tolkas, dels att kringgåenden av reglerna är möjliga att göra. På grund av denna problematik uppstår frågan om ett bolags borgenärer är tillräckligt skyddade genom reglerna i 17 kap. och 21 kap. ABL. Problematiken avser förtäckt värdeöverföring, minutenlån och aktieförvärv via ett holdingbolag.    I EU-rätten finns ett antal regler som motsvarar 17 kap. och 21 kap. ABL. Vid en jämförelse föreligger det dock skillnader. Bland annat har Sverige en striktare reglering, avseende exempelvis förvärvslåneförbudet. Justitiedepartementet har upprättat en promemoria där ett förslag exempelvis ges på en mindre striktare reglering av 21 kap. ABL. I promemorian berörs dessutom 17 kap. ABL, men det är inte detta kapitel som förslaget främst menar att förändra.  För att undkomma problematiken avseende reglerna i 17 kap. och 21 kap. ABL samt att upprätthålla reglernas ändamålsenlighet, kan en förändring av reglerna vara nödvändig. Genom en jämförelse mellan svensk rätt och EU-rätt samt med beaktande av Justitiedepartementets promemoria har en bedömning, avseende vilka ändringar som bör göras, gjorts i denna uppsats.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)