Personers upplevelser efter en organtransplantation - en litteraturstudie
Sammanfattning: Bakgrund: I Sverige genomförs ca 700 organtransplantationer årligen. Organ kan doneras från levande och avliden donator. Antalet möjliga donatorer har ökat men är inte tillräckligt för att tillgodose behovet. Att vänta på ett organ innebär stor ovisshet och leder till att relationer förändras. Personerna känner hopp och är förväntansfulla inför livet efter transplantationen. Personer som är levande donatorer ångrar inte sitt beslut att donera efteråt. Sjuksköterskor som arbetar med patienter som väntar på en organtransplantation skapar en nära relation till patienten, arbetet kan vara mycket psykiskt påfrestande men också givande. Syfte: Att beskriva personers upplevelser efter en organtransplantation. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserat på 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Första tiden efter en organtransplantation upplever personerna isolering och begränsningar. Oro för avstötning och för framtiden förekommer och personerna anpassar sig på olika sätt. Personerna upplever brist på förståelse, svårigheter att leva upp till förväntningar och beskriver behov av stöd. Relationen till familj och vänner förändras. Känslor av tacksamhet och skuld har betydelse. Slutsats: Tiden efter en organtransplantation upplevs isolerande och kantas av känslor som oro, tacksamhet och skuld. Personerna behöver göra anpassningar genom en förändrad livsstil och upplever en ny vardag. Det är svårt att leva upp till andras förväntningar, relationer förändras och personer upplever brist på förståelse och ett behov av stöd. Att hjälpa personerna se mening i sina upplevelser, och att styra de hälsofrämjande insatserna till att stödja personernas egna förmågor och resurser är en viktig del av sjuksköterskans arbete.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)