Människors benägenhet att skuldbelägga och ge stöd till brottsoffer: betydelsen av ledsenhet och ilska

Detta är en Master-uppsats från Göteborgs universitet/Psykologiska institutionen

Författare: Siri Veileborg; Milo Norberg; [2019-10-31]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Vilken betydelse har upplevelsen av ilska och ledsenhet för människors benägenhet att skuldbelägga och ge stöd till brottsoffer? Detta undersöktes genom en internetbaserad vinjettstudie i en amerikansk population (N = 198). Studien använde en korrelationell design och undersökte genom ett självskattningsformulär förhållandet mellan bedömares upplevda grad av ilska och ledsenhet i förhållande till ett fiktivt brott (prediktorer) och benägenheten att skuldbelägga och ge stöd till brottsoffret (utfallsvariabler). Analyserna kontrollerades för brottets typ samt för deltagarnas demografiska egenskaper, erfarenheter av brottstypen, allmänna omsorg om brottsoffer och moraliska värderingar. Resultaten visade inga samband mellan upplevda emotioner och skuldbeläggande av brottsoffret, men ett signifikant positivt samband mellan upplevd ledsenhet och benägenheten att ge offret stöd. Fyndet bidrar till forskning som visar att olika emotioner kan ge skilda effekter på människors bemötande av brottsoffer, vilket kan vara av vikt för såväl rättsväsende som allmänhet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)