Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap - förenligt med rätten till skydd för familjeliv enligt artikel 8 i Europakonventionen?

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: I Sverige finns en åldersgräns på 18 år för att ingå äktenskap men det finns ändå barn under 18 år i Sverige som är gifta. De gifta barnen har ingått barnäktenskap utomlands. Äktenskapen har erkänts som giltiga i Sverige om makarna saknade anknytning till Sverige när äktenskapen ingicks. Diskussioner har förts om att regleringen av erkännande av utländska barnäktenskap måste ändras för att skyddet för barn ska stärkas. Sverige har således infört ett förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap. Förbudet trädde i kraft den 1 januari 2019. Kritiker har anfört att förbudet kan strida mot rätten till skydd för familjeliv enligt artikel 8 i Europakonventionen. Uppsatsen syfte är därför att kritiskt analysera om förbudet är förenligt med artikel 8. Förbudet ses även ur ett barnperspektiv. Frågan om erkännande av utländska äktenskap hör till den internationella privaträttens område. I internationell privaträtt ska det finnas ömsesidig respekt för varandras rättssystem. Huvudregeln är således i svensk rätt att utländska äktenskap erkänns om det är giltiga i landet där de ingåtts. Barnäktenskap har tidigare erkänts om det har saknats anknytning till Sverige när äktenskapet ingåtts. Den nya lagändringen innebär emellertid att barnäktenskap inte erkänns oavsett anknytning till Sverige. Möjlighet att göra undantag från erkännande förbudet kan endast göras om parterna är vuxna. Inga barn i Sverige kommer därför kunna erkännas som gifta. Syftet med lagändringen är att skydda barn från barnäktenskap och att alla barn i Sverige ska få lika skydd. Rätten till skydd för familjelivet enligt artikel 8 i Europakonventionen innebär att var och en ska skyddas från rättighetsintrång i familjelivet. Det innebär även en rätt att få leva tillsammans och utveckla sitt familjeliv. Rättigheten får inskränkas om det görs för ett legitimt syfte samt är nödvändigt och proportionerligt. I uppsatsens slutsats diskuteras lagändringens förenlighet med rätten till skydd familjeliv enligt artikel 8 främst genom att lagändringens proportionalitet och nödvändighet bedöms. Lagändringen ifrågasätts även ur ett barnperspektiv. Det är svårt att slutgiltigt avgöra om lagändringen är förenlig med artikeln. Att som huvudregeln inte erkänna utländska barnäktenskap bedöms troligtvis vara förenligt med artikel 8. Ett undantagslöst förbud bedöms däremot kunna vara oproportionerligt. Lagändringen bedöms även riskera att inte uppfylla sitt syfte vilket gör att den inte uppnår kravet på nödvändighet. Ett undantagslöst förbud anses inte heller vara det bästa för barnet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)