Moment 22 : Vilka faktorer påverkar den rådande ungdomsarbetslösheten i Sverige?

Sammanfattning: År 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 – 24 år 25,2 %. Jämfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma år låg på 8,2 % är det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-länder låg Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade på en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor är de svenska turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, LAS och det är också där vårt primära fokus ligger. LAS är en social skyddslag som från början syftade till att skydda de äldre arbetstagarna på arbetsmarknaden. Bakgrunden till lagens uppkomst var att regeringen kunde se en negativ utveckling på de äldre arbetstagarnas sysselsättningsgrad och ville stävja problemet. En av anledningarna till varför det såg ut som det gjorde var att det skedde allt snabbare strukturförändringar på arbetsmarknaden. Den mer statiska industrisektorn som många livnärde sig på var i rörelse. Ytterligare en anledning till att regeringen ansåg att en skyddslag behövdes var att man såg stora svårigheter för de äldre arbetstagarna att kunna förflytta sig geografiskt. Uppfattningen var att om en yngre arbetstagare blev arbetslös har de större möjlighet att flytta till annan ort för att där hitta ett nytt arbete.Inledningsvis presenteras ett större kapitel som beskriver turordningsreglernas gällande rätt med de paragraferna vi anser vara relevanta för uppsatsen. Kapitlet är grunden för uppsatsen och ett resonemang kommer föras om turordningsreglernas inverkan på ungdomsarbetslösheten.I Sverige idag finns framför allt två större aktörer med stort inflytande på arbetsmarknaden. Den ena är Landsorganisationen, LO som består av arbetstagarorganisationer som i sin tur representerar en del av arbetstagarsidan. Den andra är Svenskt Näringsliv som utgörs utav arbetsgivarorganisationer vilka representerar arbetsgivarsidan. De båda intresseorganisationer har två helt skilda syner på anledningarna till den rådande ungdomsarbetslösheten. LO menar att det handlar bristen på utbildning medans Svenskt Näringsliv anser att LAS, för höga ingångslöner och att utbildningssystemet inte är i fas med arbetsmarknaden ligger till bakgrund för hur situationen ser ut idag. I uppsatsens andra kapitel återfinns de båda aktörernas syn och lösningar på ungdomsarbetslöshetsproblemet. Vidare följer en utredning över hur det ser ut i Danmark och hur deras arbetsmarknad är uppbyggd. Flexicurity-systemet som används i Danmark skiljer sig relativt mycket från det arbetsmarknadssystem som återfinns i Sverige och utredningen ämnar se om det finns några för- och nackdelar med det danska systemet. Vidare vill vi också utreda huruvida flexicurity har någon inverkan på ungdomsarbetslösheten. I sista kapitlet återfinns en analys där vi kommer attSida | VIreflektera över det vi tidigare behandlat för att på så redogöra för vår uppfattning om varför ungdomsarbetslösheten är så pass hög som den är i Sverige.I den avslutande diskussionen har vi kommit fram till bland annat att de svenska turordningsreglerna har en negativ effekt på ungdomsarbetslösheten. En statisk arbetsmarknad och en princip som gör att den förste som måste sägas upp är den sist anställda missgynnar per automatik den yngre befolkningen. Det är dock inte den direkta effekten av sist-in-först-ut-principen som vi tror är det stora problemet. Istället tror vi att verkningarna av principen leder till en arbetsmarknad där arbetskraften tenderar att bli stillastående, vilket i sin tur minskar detta möjligheterna för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden och få trygga anställningar.