Andningsfrekvensmönster efter submaximalt arbete hos varmblodiga travhästar

Sammanfattning: Studiens målsättning var att besvara tre frågeställningar. Skiljer sig andningsfrekvensmönstret efter ansträngning hos varmblodstravare med prestationsnedsättning från normalpresterande hästar? Påverkas andningsfrekvensmönstret efter ansträngning av en ökad slemansamling i luftstrupen? Är koncentrationen surfaktantprotein D i blodet en relevant analysparameter vid utvärdering av nedre luftvägsproblem? Hypotesen var att travhästar med subkliniska luftvägsproblem i de nedre luftvägarna har en längre återhämtningsperiod efter ansträngning jämfört med friska hästar. Kopplingen mellan ökad slemansamling i luftstrupen och prestation undersöktes också. 24 varmblodstravare deltog i försöket. Innan försöket undersöktes varje häst kliniskt inkluderande vilo-EKG och luftvägsendoskopi. Själva försöket genomfördes efter ett arbetstest där hästarna gick på cirka 80 % av sin förmåga (enligt travtränarens bedömning) över 2000 meter och bestod av flertalet mätningar av andnings- och hjärtfrekvens, mätning av rektaltemperatur, blodprovstagningar, EKG efter arbete samt luftvägsundersökning med endoskop cirka 2-3 timmar efter arbetstestet. 3 olika grupperingar av hästarna gjordes med avseende på prestation (grupp A och B), slemförekomst i luftstrupen (grupp C och D) samt koncentration av surfaktantprotein D i plasma (grupp E och F). Resultaten visar att hästar med ökad slemförekomst i luftstrupen efter ansträngning har en lägre andningsfrekvens direkt efter avslutad ansträngning samt en större skillnad mellan andningsfrekvensen direkt efter avslutad ansträngning och 11 minuter senare. Dock har slemförekomsten i luftstrupen efter ansträngning ingen direkt koppling med den bedömda prestationsförmågan. Ett annat resultat som studien gav var att normalpresterande hästar sjunker mer i andningsfrekvens från sitt högsta uppmätta värde till 11 minuter efter ansträngning och även att de hade en högre temperaturstegring och högre absolut temperatur efter ansträngning. Ingen skillnad i koncentrationer av surfaktanktprotein D i plasma förelåg hos hästarna avseende prestationsförmåga eller slemförekomst i luftstrupen. Sammanfattningsvis gav studien lovande resultat för att så småningom kunna använda andningsfrekvensmönster efter ansträngning som en indikator på luftvägspåverkan med slemansamling i de nedre luftvägarna. Användbarheten av andningsfrekvensmönster vid prestationsbedömning är mer osäkert och kräver mer forskning innan det kan tas i praktiskt bruk. Koncentrationen av surfaktantprotein D i blodet var ingen bra indikator på luftvägspåverkan vid ökad slemansamling i luftstrupen i denna studie och hade ingen koppling till prestation.