Den ändliga vilan : parkkvalitéer på S:t Pauli kyrkogårdar i Malmö
Sammanfattning: Kyrkogården får en allt mer betydande roll i storstaden. Från att ha gått från enbart en plats för de döda hyser kyrkogården idag flera betydande funktioner. En av dessa är som grönt rum i staden dit människor söker sig för att ta del av lugnet och grönskan. Denna plats definieras av kulturella och sociala yttringar som styr vilka aktiviteter som här sker, vilket skapar förutsättningar för rekreation som inte är aktivitetsbaserad. Denna uppsatsens syfte är att undersöka vilka kvalitéer som finns på kyrkogården som främjar psykisk hälsa. Uppsatsen utgår från en litteraturstudie och fallstudie med platsbesök på S:t Pauli kyrkogårdar i Malmö. I litteraturstudien redogörs dels för den skandinaviska kyrkogårdens historia och nutida funktion, dels för miljöpsykologiska teorier på hur människan påverkas av gröna miljöer. För fallstudien har Patrick Grahns teori om de 8 parkkaraktärerna använts som underlag, dessa är Rofylldhet, Vildhet, Artrikedom, Rymd, Vidd/Allmänning, Refug/Viste, Samvaro/Möte och Kultur. Karaktärerna används som måttstockar på de kvalitéer som S:t Pauli kyrkogårdar har och används här för att dra generella slutsatser om den urbana kyrkogårdens hälsofrämjande kvalitéer. Studien visar att kyrkogårdar i större städer kan vara miljöer där karaktärerna rofylldhet, artrikedom och kultur får stor plats. Litteratur och fallstudie antyder att kyrkogården som plats har goda förutsättningar för att hysa kvalitéer som verkar för hälsofrämjande effekter. Fler undersökningar på ämnet behövs dock göras för att kunna dra generella slutsatser.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)