Personlig återhämtning från psykisk ohälsa – belyst ur levda erfarenheter : En kvalitativ intervjustudie

Sammanfattning: Bakgrund: Psykisk ohälsa finns världen över och siffror på att den ökar bestyrks av WHOs senaste undersökning. I omvårdnaden av psykisk ohälsa spelar personcentrerad vård en central roll. Den personliga återhämtningen från psykisk ohälsa har erhållit mindre erkännande än klinisk återhämtning och det har visat sig vara ett underbeforskat fenomen i en svensk vårdkontext. Bristen på okunskap om personlig återhämtning kan orsaka ett onödigt förlängd lidande för den enskilde personen. Syfte: Syftet med arbetet är att beskriva innebörden av personlig återhämtning med utgångspunkt i Medarbetare med brukarefarenhet och Brukarinflytandesamordnares levda erfarenheter med koppling till personcentrerad vård. Metod: Studien är av kvalitativ design med empirisk förankring och utgår från en induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer och sammanlagt intervjuades sex deltagare. Intervjuernas innehåll analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Återhämtning från psykisk ohälsa omfattar flera olika dimensioner och utgår från individens subjektiva upplevelse. I resultatet framkommer det tydligt att individen har en avgörande roll i återhämtningsprocessen. Även om vård kan behövas för att initiera återhämtningen, är individen en medskapare i den återhämtningsbefrämjande vården, vars grundstenar inkluderar det mellanmänskliga mötet, att tillvarata personens egna levda kunskaper och att ingjuta hopp. Aspekter som kan motverka återhämtning inkluderar otillfredsställda grundbehov, känslokallt bemötande från vårdens sida och komplexa samordningsbehov. Slutsats: Det krävs ett paradigmskifte där primärt fokus ska vara personen och inte den psykiska ohälsan. Fortsatt forskning inom personlig återhämtning utifrån vårdpersonal, anhörig samt patientperspektiv behöver beforskas.