Företagsrekonstruktion eller konkurs? - en analys ur ett borgenärsperspektiv

Sammanfattning: Det centrala för denna uppsats är att ur ett borgenärsinriktat perspektiv utreda två alternativ för rekonstruktion av företag; företagsrekonstruktion genom FrekL och rekonstruktion genom konkurs. FrekL är en tämligen ny lag i den svenska insolvensrätten. Tidigare rekonstruktioner av företag skedde så gott som alltid genom konkurs, även om AckL fanns som alternativ. FrekL var bland annat tänkt likställa prioriterade och oprioriterade borgenärers fordringar i högre grad och ge större möjlighet att rekonstruera företag i sak. För att företagsrekonstruktion skall komma i fråga för ett bolag krävs att fyra förutsättningar är uppfyllda. Det skall det röra sig om en illikvid gäldenär som är näringsidkare. Ansökan skall uppfylla de formella krav som ställs i lagen. Slutligen skall ansökan prövas såväl formellt som materiellt av domstol. Därvid skall domstolen pröva om syftet med företagsrekonstruktion kan förväntas uppnås. För företagsrekonstruktionens genomförande utses en rekonstruktör. Rekonstruktören skall utreda gäldenärsföretagets problem och lämna förslag till hur de bör lösas. Han skall även leda och planera arbetet genom rekonstruktionen och slutligen redovisa dess resultat för borgenärerna och domstolen. Gäldenären är skyldig att samarbeta med rekonstruktören under rekonstruktionsförfarandet och inhämta dennes samtycke till vissa viktigare rättshandlingar. I och med att ett företagsrekonstruktionsförfarande inleds inträder ett moratorium. Inga exekutiva åtgärder är tillåtna mot gäldenärsföretaget. Dessutom skyddas samtliga av gäldenärens innan rekonstruktionens ingångna avtal mot uppsägning under själva förfarandet. En så gott som alltid rådande förutsättning för att en företagsrekonstruktion skall lyckas är beslut om ackordsuppgörelse. Ackord innebär att borgenärerna går med på att skriva ned sina fordringar gentemot gäldenären med en viss procentsats, dock ej lägre än 25 procent. Föreligger särskilda skäl kan dock principen frångås. En företagsrekonstruktion skall avslutas när syftet med den har uppnåtts eller så snart det står klart att en lyckad rekonstruktion inte kan åstadkommas. Rekonstruktionen skall genomföras inom tre månader, även om dispens från denna tidsbegränsning är möjlig. KonkL är det äldsta rättsinstrumentet inom svensk insolvensrätt. Huvudsyftet bakom lagen är att under ordnade former avveckla icke konkurrenskraftiga företag samt att maximera utdelningen för borgenärers fordringar. För att ett gäldenärsföretag skall försättas i konkurs krävs att företaget är på obestånd, dvs. inte kan betala sina skulder efterhand som de uppkommer. Oförmågan att betala sina fordringar skall dessutom vara bestående. Till hjälp för att bedöma om en obeståndssituation föreligger har lagstiftaren uppställt ett antal presumtionsregler. Beslut om konkurs förutsätter att en ansökan därom inlämnas av antingen gäldenären själv eller borgenär till domstol. Förvaltningen av ett konkursbo skall utövas av en eller flera konkursförvaltare. Förvaltningen skall i sin tur stå under tillsyn av en tillsynsmyndighet inom kronofogdemyndigheten. Under förfarandet förlorar gäldenären all rådighet över sin egendom till konkursförvaltaren. Förvaltarens första uppgift är att utreda boets tillstånd och upprätta en bouppteckning vars riktighet skall beedigas av gäldenären. Förvaltaren skall sedan genom försäljning omvandla konkursboet till pengar så snabbt som möjligt till högsta möjliga pris. Pengarna fördelas därefter så långt de räcker mellan borgenärerna enligt FRL, s.k. utdelning. Förvaltarens arvode och gäldenärens arbetstagares lönefordringar är dock alltid garanterade av staten. När utdelning har fastställts av domstolen anses konkursen avslutad. Har gäldenären försålt egendom till nackdel för borgenärernas utdelning kan egendomen eller egendomens värde återvinnas till konkursboet. Exempelvis kan gäldenären ha försålt egendom till närstående till underpris när han börjar befara att en konkurs är nära förestående. Andra exempel kan vara att han innan konkursutbrottet gynnat en enskild borgenär till men för de andra borgenärerna. Konkursförfarandet kan i vissa situationer med fördel användas även vid rekonstruktion av företag. Ägaren bakom ett konkursbolag kan genom ett nybildat bolag vid försäljningen av konkursboet överta det gamla konkursbolagets. Tillvägagångssättet innebär på så vis att verksamheten skuldsaneras och kan drivas vidare i nytt bolag med förnyad konkurrenskraft. Det är ofta mindre riskfyllt för prioriterade borgenärer att få till stånd en konkurs då de inte riskerar se sina säkerheter urholkas vilket kan vara fallet i en företagsrekonstruktion. För oprioriterade borgenärer ger däremot en företagsrekonstruktion alltid något i utdelning, medan en konkurs ofta inte ger något i utdelning alls. Att genomgå en lyckad företagsrekonstruktion kräver kapital. Ett stort företag har lättare att skaffa det kapital som krävs än ett litet företag. Företagsrekonstruktion tenderar därför att kosta mer än det smakar för ett litet företag. Ett sunt gäldenärsföretag skapar goda affärsmöjligheter även för borgenärerna. Ett av huvudsyftena med införandet av FrekL var att utjämna skillnaderna på utdelningen mellan prioriterade och oprioriterade borgenärer. Ger den ena rekonstruktionsmetoden fördelar åt gäldenären tenderar denne att välja metod utan hänsyn till borgenärernas intressen.