Respekt, Tygghet och Kommunikation : Ett designpedagogiskt projekt i en rehabiliteringsmiljö för ungdomar

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Institutionen för Bildpedagogik (BI)

Sammanfattning: Projektet är en designpedagogisk undersökning som genomförts på ett rehabiliteringscenter på södra Gotland. I projektet har designpedagogen verkat och integrerat tillsammans med ungdomar, socionomer och psykologer på en akut- och utredningsenhet, fyra veckor under hösten 2011. Undersökningen har utgått från frågeställningen: Hur kan man arbeta med ett designpedagogiskt projekt i en behandlingsmiljö för ungdomar? Frågeställningen undersöks och redovisas med hjälp av två olika pedagogiska verktyg, dels genom skriftlig form, dels genom en gestaltning på Konstfack vecka två 2012, där båda delarna integrerat kommunicerar undersökningens innehåll. Projektet är ett kvalitativt forskningsprojekt där etnografiinspirerade metoder används för att analysera och skapa nya kunskaper utifrån ungdomarnas berättelser och aktiviteter, samtidigt som undersökningen betraktar sättet designpedagogen och informanterna lär och utbyter erfarenheter med varandra utifrån socialkonstruktivism och sociokulturell teori. Studiens syfte handlar om att undersöka det estetiska skapandets potential utifrån informanternas behov på rehabiliteringsinstitutionen. Projektet undersöker själva möjligheten att involvera ungdomarna på rehabiliteringsinstitutionen som informanter, medskapare och slutanvändare under en designprocess som syftar till en förändring av ungdomarnas interiörmiljö. Utifrån ett designpedagogiskt perspektiv samt participatory design och transformationdesignens diskurser utgår undersökningen från brukarens position, från idé till färdigt resultat och påverkar tillsammans med institutionen undersökningens olika val och händelseförlopp. Arbetet baseras på en längre tids närkontakt med ungdomarna och rehabiliteringscentrets personal, i syfte att förstå deras värderingar, relationer och beteenden. Undersökningens resultat visar på ett stort intresse för designpedagogikens arbetsmetoder inom institutionens rehabiliteringssammanhang eftersom projektets deltagarperspektiv bidrog till att informanterna gemensamt kunde mötas och samarbeta i utbildande syfte. Arbetet kretsar kring respekt, trygghet och kommunikation i olika pedagogiska möten, samtidigt som meningsskapande av situationer, ungdomarnas identitet, personlighet och individualitet behandlas. Designpedagogiken har i denna undersökning förflyttats till en kontext, i vilken designpedagogikens verktyg inte har används tidigare inom forskningssammanhang. Undersökningen vill därmed öppna upp för frågor och diskussioner om designpedagogikens innehåll, tillvägagångsätt och verkandesammanhang inom den metodutveckling som sker kring designpedagogik i övrigt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)