Vad var det som blev ”bad” inom good governance i sport? : En analys av orsaken till försämringen av den europeiska och internationella sportens indexvärde inom good governance i sport

Sammanfattning: Sammandrag Lissabonfördraget (2009) gav EU kompetensen att skapa en unionstäckande sportpolicy. Denna policy gjorde det möjligt att kunna reglera europeiska och internationella idrottsförbunds uppbyggnad och transparens. En viktig orsak till att införa policyn var att minska risken för korruption. Genom unionens fastställande av tio principer inom good governance i sport, innehållande riktlinjer för bland annat transparens och demokratisk process, förväntades den europeiska idrotten nå en positiv utveckling. Vid en analys av de båda rapporterna Sports Governance Observer (SGO) från 2015 och 2018 framkom dock att så inte blev fallet. Syftet med den här studien har varit att analysera orsaken till en försämring av SGO:s indexvärde inom good governance i sport under de senaste åren. För att göra detta har det varit intressant att utgå från två frågeställningar vilka analyserar vad det är som orsakat denna försämring samt vilka faktorer som varit drivkraft i denna process. Det empiriska materialet har huvudsakligen bestått av de båda SGO-rapporterna men har kompletterats med lämpliga artiklar inom huvudområdet. Detta för att urskönja drivkrafterna i förändringsprocessen. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ textanalys av rapporterna och tillhörande artiklar. Då förändringsprocessen legat i fokus har jag använt mig av en diakronisk analysmetod vilken objektivt fångar förändringar över tid. Analysen har gjorts i ljuset av ett teoretiskt ramverk bestående av EU:s principer inom good governance i sport samt dess definition av begreppet good governance. Resultatet visade att alla de internationella idrottsförbunden haft ett sjunkande indexvärde inom good governance under de senaste åren. Framförallt visade det sig att graden av transparens och demokratisk process mellan 2015–2018 sjunkit inom förbunden. Transparensen var dock det område som procentuellt minskat mest vilket vid en närmare analys går att härleda till idrottsförbundens informationskultur. Det är framförallt avsaknaden av en tydlig transparens som sänkt SGO:s indexvärde. Slutsatserna visar att det som har gjort att en förändring mellan 2015–2018 har kunnat ske är avsaknaden av publicerade styrelsebeslut, arbetsplaner och ekonomiska transaktioner. De faktorer som har varit drivande i denna process är EU:s låga expertis på huvudområdet, good governance unga ålder inom idrotten samt spänningen mellan NPE och MPE vilket har bidragit till en identitetskris inom unionen. Nyckelord: EU, good governance, sport, korruption, transparens, demokratisk process