Kommunal revision – Hur fungerar systemet med ansvarsprövning?

Sammanfattning: Uppsatsens syfte är tredelat och är att besvara följande frågor: Vad leder fram till avstyrkt ansvarsfrihet i en kommun? I vilken utsträckning ger revisorernas rekommendation, att avstyrka ansvarsfrihet i en kommuns revision, en effekt och vilken effekt ger det? Fungerar systemet med ansvarsprövning eller finns det behov av förändring? Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie med en deduktiv ansats. Personliga intervjuer har genomförts med ordförande för de förtroendevalda revisorerna, ordförande för nämnder och kommunstyrelser samt ledamöter av kommunfullmäktige i tre kommuner. Uppsatsens teori består av instutionalia, agentteori och Brunssons teorier om politiska organisationer. Uppsatsens empiri har framkommit genom personliga intervjuer med ordförande för de förtroendevalda revisorerna, ordförande för nämnder/kommunstyrelser och ledamöter av kommunfullmäktige i Simrishamn, Osby och Högsby kommun. Vi har konstaterat att det är svårt att säga exakt vad som leder till att ansvarsfrihet avstyrks, då det saknas tydliga riktlinjer på området. De effekter som de förtroendevalda revisorernas rekommendationer kan ge beror väldigt mycket på en kommuns ekonomiska situation, de enskilda individerna i kommunen och kommunens politiska situation. De förtroendevalda revisorernas upplevda kompetens är också en faktor som påverkar om enbart en rekommendation ger en effekt. Systemet med ansvarsprövning är idag behäftat med en rad brister, varav den skiftande kompetensen hos de förtroendevalda revisorerna och att politiska strategier påverkar kommunfullmäktiges beslut, är de allvarligaste. En lösning på problemet med den skiftande kompetensen, är att ändra urvalskriterierna för att välja förtroendevalda revisorer och att säkerställa deras kompetens med ökad utbildning. Att ge revisorsnämnden mandat att sköta hela eller en del av den kommunala revisionen är en bra idé, som tyvärr sannolikt inte kommer att kunna genomföras.