Skyddande, bevarande och skapande av urbana ekosystemtjänster i svenska kommuner

Sammanfattning: Andelen av världens befolkning bosatta i städer väntas dubbleras från år 2010 till år 2050. Sverige urbaniseras enligt samma trend. Detta har lett till snabba antropogena förändringar av ekosystemen de senaste 50 åren. Trycket på de ekosystem som förser oss med livsviktiga tjänster har ökat markant. Tjänsterna från ekosystemen kallas ekosystemtjänster. Riskerna av förtätade miljöer och de utmaningar som följer överexploatering är många och en del av dessa förändringar kan komma att visa sig irreversibla. För att bemöta dessa problem krävs planering för skyddande, skapande och bevarande insatser. Rapporten syftar till att svara på frågeställningarna I) Har Sveriges 290 kommuner integrerat arbetet med ekosystemtjänster, utifrån de utmaningar man har, i verksamheter och beslut? II) Finns det glapp mellan vad man som kommun arbetar med för bevarandet av ekosystemtjänster i förhållande till de utmaningar man klimatmässigt står inför? III) Hur ser den demografiska förändringen ut och hur påverkar detta utmaningarna med bevarandet, skyddandet och skapandet av ekosystemtjänster i urbana områden i Sverige? För att besvara dessa frågeställningar redovisades klimatindikatorer vilka beskriver det klimat Sveriges kommuner kan komma att möta år 2021-2050. Karteringen är baserad på strålningsdrivningsscenario RCP8,5. En jämförelse av kommunernas respektive insatser gällande dessa visar att flertalet kommuner behöver inkludera dessa mer i sina planeringsunderlag. De demografiska förändringarna tyder på en ökad urban population. Rapporten tydliggör de utvecklingsmöjligheter som finns för arbetet med bevarande, skyddande och skapande av urbana ekosystemtjänster i Sveriges kommuner. Vikten av en länk mellan forskning och beslutstagare samt utvärdering under arbetets gång visar sig vara betydande för att uppnå en flexibel utveckling. Det är viktigt att överväga de långsiktiga konsekvenserna av störningar i ekosystemen.