Crimmigration in Sweden? A study of internal control of foreigners

Sammanfattning: År 2006 myntade Professor Juliet Stumpf vid Lewis and Clark Law School i Oregon i USA begreppet ”crimmigration”. När hon gjorde det, döpte hon också en juridisk utveckling som startade i mitten av 1980-talet i USA. Begreppet är en sammanslagning av orden ”criminal” och ”immigration” vilket är passande eftersom begreppet beskriver och uppmärksammar sammanslagningen av straffrätt och migrationsrätt. För att förstå varför den här utvecklingen är uppseendeväckande behöver man känna till de två juridiska fältens historia. Migrationsrätt har alltid ansetts vara först och främst en förvaltningsrättslig process. Straffrätten å sin sida är intimt sammankopplat med uttryck för moralisk förkastlighet och en särskilt stark sanktionsregim. Idag är dock migrationsrätt och straffrätt allt mer sammanvävt. Denna uppsats undersöker huruvida utvecklingen av ”crimmigration” kan kopplas till inre utlänningskontroll i den svenska lagstiftningen (9:9 Utlänningslagen). I det första kapitlet finns en genomgång av de viktigaste dragen i ”crimmigration”-forskningen, vilka sedan jämförs med motsvarigheterna i den svenska lagstiftningen som relaterar till inre utlänningskontroll. Författaren har använt sig av traditionell juridisk metod men även gått igenom förarbeten, SOU:er och studier som diskuterat inre utlänningskontroll. Uppdelningen i svensk rätt mellan förvaltningsrätt och straffrätt inte varit lika tydlig som i det amerikanska systemet. Det finns dock en signifikant skillnad som skiljer systemen åt: hur man ser på effekten av de båda systemen. Straff anses i grunden vara repressivt. Beslut från förvaltningsrätten anses ”ideala” för båda parter om det materiellt riktiga beslutet fattats. Historiskt sett har polisen inte verkställt migrationsärenden i USA, medan polisen i Sverige alltid har varit aktiv på olika sätt i migrationskontrollen. Detta är ytterligare en skillnad mellan de två systemen. Olovlig vistelse har varit ett brott i svensk lagstiftning i 90 år men åtal för brott mot utlänningslagen är ovanligt. Detta är ytterligare en skillnad mot det amerikanska systemet. Det ska dock noteras att kriminalisering av migrationsrättsöverträdelser tillåter att polisen arbetar brottsbekämpande mot dessa företeelser, och inte bara i migrationskontrollerande roll. Detta är ett tydligt ”crimmigration”-drag i det svenska systemet. De senaste 20 åren har inre utlänningskontroll blivit allt mer politiskt uppmärksammat. Detta har i mångt och mycket förklarats med att Sverige tillträtt Schengenavtalet och det då har behövts som en kompensatorisk åtgärd. Inre utlänningskontroll har också förklarats vara ett viktigt verktyg för att bekämpa brott och illegal invandring. Det finns aspekter av den inre utlänningskontrollen som bär kännetecken av ”crimmigration”. Det faktum att olovlig vistelse är kriminaliserat är ett, vilket öppnar upp för att straffrättsligt agera mot migrationsrättsöverträdelser. Ett annat kännetecken är att kontrollerna ska hindra både brott och invandring. Ett tredje kännetecken är att rättssäkerhet diskuteras i mindre utsträckning gällande de verktyg och tvångsmedel som används i samband med kontrollen på grund av kontrollens uppfattade förvaltningsrättsliga natur.