Hur framställs god matematikundervisning? : En jämförelse av aktuell förespråkad didaktik vid tre olika kurser för matematiklärare i Sverige och USA

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från KTH/Lärande

Sammanfattning: Skolmatematiken och matematikdidaktiken har under de senaste årtiondena genomgått en förändring från ett historiskt fokus på ren räkning och utantillkunskaper mot alltmer processorientering. Det pågår en aktiv debatt om hur framgångsrik dagens matematikundervisning egentligen är då de svenska elevernas resultat i internationella jämförelser så som PISA är inte lysande. Historiskt har den svenska matematikundervisningen hämtat influenser från amerikansk matematikdidaktikutveckling. I detta examenarbete görs jämförelse av förespråkad matematikdidaktik vid två olika lärarkurser i Sverige och en lärarkurs på Stanford, USA. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i synen på ”god” matematikundervisning på dessa kurser. Som huvudsaklig analysmetod valdes en diskursanalys. De tre olika lärarkurserna ses som tre diskurser. Fyra frågor ställts till respektive diskurs: Vad lyfts fram om matematikdidaktik? Hur talas det omdetta? Vad utesluts eller tonas ner? Vad framställs som god matematik-undervisning? Huvudinriktningen mot en processorienterad matematik är tydlig i alla tre diskurserna. Samtidigt så nämns i diskurserna att ”kunna vissa saker utantill är också viktigt” så det är inte helt entydigt men ändå en tydlig riktning. Alla diskurser tar också upp uppgifternas betydelse för lärandet. Val av uppgifter är en viktig del av matematikdidaktiken. Några skillnader som framkommer är att den amerikanska diskursen lyfter fram betydelsen av mjuka faktorer som attityd, självförtroende, motivation, tilltro, uppmuntran betydligt mer än de två svenska. Sammanfattningsvis visar min analys av de tre diskurserna att den amerikanska diskursen tydligare lyfter fram värderingar och undervisar lärarstudenterna i vad som är god matematikundervisning. God matematikundervisning innefattar många mjuka aspekter som motivation, självförtroende och jämlikhet. Budskapet i de två svenska diskurserna är sakligare och med mer bredd – god matematikundervisning omfattar ett spektrum av förmågor, kunskaper, ämnesområden. Lärarstudenten får ett ”smörgåsbord” och får sedan, på gott och ont, plocka ihop sin egen tallrik av hur matematikundervisningen ska bedrivas. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)