Specialpedagog – spindel, brandman och troll-konstnär En studie om några specialpedagogers uppdrag i förhållande till sin utbildning

Sammanfattning: Förväntat kunskapsbidragStudiens resultat belyser variationen i det specialpedagogiska uppdraget mellan tre skolor. Genom analys av specialpedagogernas yrkesupplevelser bidrar studien med kunskap om vad det specialpedagogiska uppdraget kan inrymma i förhållande till den kunskapskompetens som förmedlas under Malmö högskolas specialpedagogutbildning. Syfte Studiens syfte är att belysa fem yrkesverksamma specialpedagogers upplevelse av sin dag-liga yrkesverksamhet i enlighet med tre centrala områden som anses viktiga för specialpeda-gogiska yrkesrollen ur Malmö Högskolas utbildningsplan för specialpedagogprogrammet. Identifiera möjligheter i lär- och undervisningsmiljöer, leda och delta i kvalificerade samtal samt delta i och leda skolutveckling och specialpedagogiskt förändringsarbete (http://edu.mah.se/LASPP 170317.Frågeställningar1.Hur upplever specialpedagogerna i studien sina arbetsuppgifter i relation till att iden-tifiera möjligheter i lär- och undervisningsmiljöer?2.Hur upplever specialpedagogerna i studien sina arbetsuppgifter i relation till att leda och delta i kvalificerade samtal i olika pedagogiska frågor?3.Hur upplever specialpedagogerna i studien sina arbetsuppgifter i relation till att delta i, och leda skolutveckling och specialpedagogiskt förändringsarbete?TeoriStudiens teoretiska förankring förstås utifrån Bronfenbrenners systemteori samt det relation-ella respektive kategoriska perspektivet (Persson, 2013). Det analytiska arbetet utgår ifrån en Hermeneutisk ansats (Bryman, 2011, Thurén, 2014).MetodEmpiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer, (Bryman, 2011) med fem speci-alpedagoger/speciallärare på tre skolor i tre kommuner. ResultatResultatet visar att specialpedagogerna upplever att de ofta arbetar med, vad de själv be-nämner som specialläraruppgifter, som t.ex. undervisning av elever enskilt eller i grupp, ofta avskilt från ordinarie klassrumsundervisning. Samtliga informanter arbetar i hög utsträckning med dokumentationsuppgifter samt uttrycker vilja att arbeta mer proaktivt. Förmåga att skapa goda relationer till eleverna påtalar samtliga som en nödvändig kompetens (Juul &Jensen, 2009). Skolorna har tydliga skillnader i sin specialpedagogiska organisation. På en skola upplevs organisationen tydlig och välstrukturerad med arbetsbeskrivningar, tydligt mandat från led-ningen samt hög tillit från kollegor för specialpedagogens arbete. De andra skolorna uttryck-er behov och önskemål om att utveckla elevhälsoarbetet samt förbättra rutiner och struktur för specialpedagogiskt arbete. Dessa informanter uttrycker avsaknad av rektors delaktighet samt önskan om ökad förståelse för sitt uppdrag från övriga kollegor. Längtan att arbeta pro-aktivt med skolutveckling och förändringsarbete samt att arbeta med ”rena specialpedagog-uppgifter” finns hos dessa informanter. ImplikationerTrots specialpedagogprogrammets och speciallärarprogrammets nuvarande examensordning (2011:688) verkar arbetsuppgifterna för en specialpedagog fortfarande vara påfallande lika speciallärarens. I specialpedagogutbildningen påtalas vikten av att skillnaden mellan yrkes-rollerna måste förtydligas och stärkas för att båda professioner ska nå full potential. Detta behöver förtydligas även i grundskollärarutbildningen och i rektorsprogrammet. Dessutom bör förståelsen för allas yrkeskompetens inom verksamheten öka för att reell skolutveckling ska ske. SlutsatsInformanterna upplever otydlighet mellan specialpedagogens och speciallärarens arbetsupp-gifter. Tydlig arbetsbeskrivning för respektive uppdrag, mandat från rektor och tillit från kollegor visar på gynnsam upplevelse av möjligheten att utföra sitt uppdrag i enlighet med utbildningens innehåll. Ambition att få arbeta i enlighet med sin utbildning finns men får stå till sidan av olika anledningar. Viljan att arbeta proaktivt och hälsofrämjande med skolut-vecklingsfrågor, att stärka elevhälsoarbetet samt arbeta med specialpedagogiskt förändrings-arbete finns i olika grad hos samtliga informanter. Ökad tydlighet kring de olika yrkesroller-na i samtliga pedagogiska utbildningarna samt större skillnader i respektive examensordning (2011:688) skulle kunna bidra till ökad förståelse samt mer renodlade uppdrag utifrån kom-petenser i utbildningen.