PAPPA PÅ ANSTALT– En kvalitativ studie med åtta fäder på anstalt, om deras tankar och upplevelser kring sina barn

Detta är en C-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete

Författare: Jenny Dahlström; Monica Ohlsson; [2009-01-29]

Nyckelord: Faderskap; barn; anstalt; kriminalvård; coping;

Sammanfattning: Uppsatsens syfte är att undersöka hur fäder som sitter frihetsberövade upplever sitt faderskap. För att förstå detta har vi använt oss av fyra frågeställningar.1. Hur beskriver männen faderskap och hur upplever de sitt eget faderskap? 2. Vilka känslor, kring faderskapet och kontakten med barnen under anstaltsvistelsen, beskrivs? 3. Vilka strategier använder fäderna för att hantera känslor som är relaterade till barnet?4. Vilka möjligheter anser fäderna att sig ha att utöva föräldraskap under tid på anstalt?Denna uppsats är skriven ur fädernas perspektiv och inte barnens. Efter att genomfört åtta halvstrukturerade intervjuer på en anstalt, analyserade vi vårt resultat med hjälp av teorierna; coping, KASAM, socialkonstruktivistiskt perspektiv på faderskap och teorier som förklarar reaktioner i samband med skam.När vi sammanställde vårt resultat kunde vi se en tydlig bild av moderna fäder som önskade att få närvara mer i sina barns vardag. De berättade alla vilka svårigheter som fanns att under anstaltstid kunna utöva ett önskvärt faderskap. Orsakerna var flera; både dåliga besöks rum, som gjorde att man undvek att ta emot barnen på besök eller att man kunde vara placerad långt ifrån sin familj. Männen hanterade sina känslor och situationer på olika sätt, men de flesta använde undvikande copingstrategier. Vi tyckte oss även kunna utläsa ett uttryck för skamkänslor hos ett par av respondenterna. Kriminalvården insatser för fäder under anstalts tid skulle kunna utvecklas betydligt. Utbildning om barns behov borde vara obligatoriskt för all personal som arbetar inom kriminalvården. Besöksrum och besökslägenheter borde anpassas efter barns behov. Kriminalvården borde uttalat arbeta mer nätverksinriktat än vad de gör idag. Vår tolkning är att mycket av arbetet med familje- och barnperspektivet fått stå tillbaka och inte utvecklats i större utsträckning sedan kriminalvården 2006 infört ett utökat säkerhetsarbete. Fäderna i studien upplever att det förhöjda säkerhetsarbetet skapat svårigheter för dem att utöva sitt faderskap.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)